Lärande på vuxnas vis - vetenskap och beprövad erfarenhet [1 ed.] 9789144042763

Table of contents :
INNEHÅLL
Förord 7
Författarpresentation
Prolog
11
15
Madeleine Abrandt Dahlgren, Irma Carlsson
KAPITEL 1
Livslångt lärande i nöd och lust 19
Andreas Fejes, Staffan Larsson, Sam Paldanius, Staffan Roselius
Vuxenutbildningens möjlighet och tvång 19
Företaget med Kalle, Seyla och Lisa 20
Situationen förändras 23
Vuxenutbildningens tvetydighet 25
Vad är meningen med studier och lärande? 26
Två sidor av samma mynt 28
Livslångt lärande - olika betydelser i olika tider 29
Vuxenutbildning - politiska drivkrafter 31
Lisa, Seyla och Kalle - tvång eller möjlighet till utbildning? 34
Livslångt lärande och vuxenutbildning under det tidiga 2ooo-talet 36
Avslutande reflektioner 39
KAPITEL 2
l takt och otakt- om teori och praktik 43
Madeleine Abrandt Dahlgren, Lars Owe Dahlgren, Anne-Marie Laginder
Lärandets processer, innehåll och sammanhang 43
Att problembasera lärandet 48
PBL och interprofessionellt lärande so
Olika akademiska kontexter och kunskapssyner formar PBL olika 51
Att lära på distans 53
Avslutande reflektioner 57
KAPITEL 3
De eviga didaktiska frågorna och de nya
61
Madeleine Abrandt Dahlgren, Johan Arvidsson, Lars Owe Dahlgren
Vad är didaktik? 61
Didaktikens centrala frågor 62
Didaktik för vuxna? 65
Didaktik i folkbildningen 67
Didaktik i komvux 68
Didaktik i högskolan 68
Torget, Kliniken och Meritagenturen - en didaktisk typologi 69
Torget 70
Kliniken 71
Meritagenturen 72
Didaktik för vuxna i praktiken 73
Avslutande reflektioner 75
KAPITEL 4
Hur formas egentligen vuxnas undervisning? 79
Lisbeth Eriksson, Staffan Larsson, Katarina Sipos Zackrisson
Läraren och vuxenundervisningen 79
Exempel: Undervisningssituation "Nyhetsbevakning" 82
Första tolkningen - lärares och studerandes intentioner korsas 84
Andra tolkningen - normer och traditioner korsas 86
Tredje tolkningen - förhandling om identiteter 91
Hur formas undervisning - igen 95
Avslutande reflektioner 96
KAPITEL
s Bedömning för kontroll eller utveckling?
Ulla Alsin, Stellan Boozon, Håkan Hult
Mål och krav 101
Taxonomier som specificering av krav
4
101
104
Ett konstruktivistiskt perspektiv på lärande och bedömning
Prestation eller kompetens - modeller för examination 107
Perspektiv på bedömning och betyg 110
Betygens funktioner m
106
Relativa, målrelaterade och graderade betyg - uttryck för olika tankesätt om
bedömning 113
strategier för lärande
114
Fusk och plagiat 117
Avslutande reflektioner 119
KAPITEL 6
Kunskap- synlig, standardiserad och jämförbar? 123
Song-ee Ahn, Per Andersson, Andreas Fejes, Eva Flogell, Georg Karlsson
Kunskapens värde 123
Bruksvärde, bytesvärde och egenvärde
Finns det kunskap utan värde? 128
126
Hur får man syn på kunskapen? 128
Jämförbarhet och behörighet 130
Att jämföra och bedöma olika kunskapsformer 131
Teoretisk och praktisk kunskap 132
Kunskap som process och produkt 134
Vem gör bedömningen? 134
Synlig kunskap på gott och ont 136
Individ och standardisering 138
Avslutande reflektioner 140
KAPITEL 7
Lockbeten och konsumentupplysning i rekrytering av
studenter 143
Anna Bjuremark, Eva-Marie Harlin, Sofia Nyström
Utbildning som nytta, bildning eller verktyg för delaktighet 143
Folkhögskolan - bildning och delaktighet 145
Ämnet historia - bildning med samhällspolitiska förtecken 147
!T-programmet - nytta och personlighetsdaning 150
Sammanfattande jämförelse 151
Föreställningar om studenter och kursdeltagare 152
En fråga om personlighetsdaning, social tillhörighet, kön och ålder 155
Folkhögskolan - komplettering, utveckling och samhällsengagemang 156
Ämnet historia - akademisk bildning och samhällsförståelse 157
!T-programmet- problemlösning och samhällsnytta 159
Mellan frihet och nytta - akademin som exempel 161
Sammanfattande jämförelse 163
Avslutande reflektioner 164
Epilog 171
Madeleine Abrandt Dahlgren, Irma Carlsson

Citation preview

Lärande på vuxnas vis - vetenskap och beprövad erfarenhet

MADELEINE ABRANDT DAHLGREN IRMA CARLSSON (RED.)

~ studentlitteratur

00

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningssamordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32869 ISBN 978-91-44-04276-3 Upplaga 1:1 © Författarna och studentlitteratur 2009

www.studentlitteratur.se studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Pernilla Eriksson Omslagsbild: Shutterstock Printed by Pozkal, Poland 2009

INNEHÅLL

Förord 7

Författarpresentation

Prolog

11

15

Madeleine Abrandt Dahlgren, Irma Carlsson KAPITEL 1

Livslångt lärande i nöd och lust 19

Andreas Fejes, Staffan Larsson, Sam Paldanius, Staffan Roselius Vuxenutbildningens möjlighet och tvång 19 Företaget med Kalle, Seyla och Lisa 20 Situationen förändras 23 Vuxenutbildningens tvetydighet 25 Vad är meningen med studier och lärande? 26 Två sidor av samma mynt 28 Livslångt lärande - olika betydelser i olika tider 29 Vuxenutbildning - politiska drivkrafter 31 Lisa, Seyla och Kalle - tvång eller möjlighet till utbildning? 34 Livslångt lärande och vuxenutbildning under det tidiga 2ooo-talet 36 Avslutande reflektioner 39 KAPITEL 2

l takt och otakt- om teori och praktik 43

Madeleine Abrandt Dahlgren, Lars Owe Dahlgren, Anne-Marie Laginder Lärandets processer, innehåll och sammanhang 43 Att problembasera lärandet 48 PBL och interprofessionellt lärande so O FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

3

Olika akademiska kontexter och kunskapssyner formar PBL olika 51 Att lära på distans 53 Avslutande reflektioner 57 KAPITEL 3

De eviga didaktiska frågorna och de nya

61

Madeleine Abrandt Dahlgren, Johan Arvidsson, Lars Owe Dahlgren Vad är didaktik? 61 Didaktikens centrala frågor 62 Didaktik för vuxna? 65 Didaktik i folkbildningen 67 Didaktik i komvux 68 Didaktik i högskolan 68 Torget, Kliniken och Meritagenturen - en didaktisk typologi 69 Torget 70 Kliniken 71 Meritagenturen 72 Didaktik för vuxna i praktiken 73 Avslutande reflektioner 75 KAPITEL 4

Hur formas egentligen vuxnas undervisning? 79

Lisbeth Eriksson, Staffan Larsson, Katarina Sipos Zackrisson Läraren och vuxenundervisningen 79 Exempel: Undervisningssituation "Nyhetsbevakning" 82 Första tolkningen - lärares och studerandes intentioner korsas 84 Andra tolkningen - normer och traditioner korsas 86 Tredje tolkningen - förhandling om identiteter 91 Hur formas undervisning - igen 95 Avslutande reflektioner 96 KAPITEL

s Bedömning för kontroll eller utveckling?

Ulla Alsin, Stellan Boozon, Håkan Hult Mål och krav 101 Taxonomier som specificering av krav

4

101

104

O FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

Ett konstruktivistiskt perspektiv på lärande och bedömning Prestation eller kompetens - modeller för examination 107 Perspektiv på bedömning och betyg 110 Betygens funktioner m

106

Relativa, målrelaterade och graderade betyg - uttryck för olika tankesätt om bedömning 113 strategier för lärande

114

Fusk och plagiat 117 Avslutande reflektioner 119 KAPITEL 6

Kunskap- synlig, standardiserad och jämförbar? 123

Song-ee Ahn, Per Andersson, Andreas Fejes, Eva Flogell, Georg Karlsson Kunskapens värde 123 Bruksvärde, bytesvärde och egenvärde Finns det kunskap utan värde? 128

126

Hur får man syn på kunskapen? 128 Jämförbarhet och behörighet 130 Att jämföra och bedöma olika kunskapsformer 131 Teoretisk och praktisk kunskap 132 Kunskap som process och produkt 134 Vem gör bedömningen? 134 Synlig kunskap på gott och ont 136 Individ och standardisering 138 Avslutande reflektioner 140 KAPITEL 7

Lockbeten och konsumentupplysning i rekrytering av

studenter 143 Anna Bjuremark, Eva-Marie Harlin, Sofia Nyström Utbildning som nytta, bildning eller verktyg för delaktighet 143 Folkhögskolan - bildning och delaktighet 145 Ämnet historia - bildning med samhällspolitiska förtecken 147 !T-programmet - nytta och personlighetsdaning 150 Sammanfattande jämförelse 151

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

5

Föreställningar om studenter och kursdeltagare 152 En fråga om personlighetsdaning, social tillhörighet, kön och ålder 155 Folkhögskolan - komplettering, utveckling och samhällsengagemang 156 Ämnet historia - akademisk bildning och samhällsförståelse 157 !T-programmet- problemlösning och samhällsnytta 159 Mellan frihet och nytta - akademin som exempel 161 Sammanfattande jämförelse 163 Avslutande reflektioner 164

Epilog

171

Madeleine Abrandt Dahlgren, Irma Carlsson

6

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

FÖRORD

För femtio år sedan publicerade Vuxenpedagogiska seminariet vid Stockholms universitet en anspråkslös liten skrift med titeln Vuxna lär: Förutsättningar och metoder i vuxenutbildningen. Skriften kom att få stor spridning bland landets vuxenutbildare och redovisar resultatet av nio terminers intensiva diskussioner bland ledande vuxenutbildare och akademiska forskare kring mål, medel och förutsättningar för bildningsarbetet. Av förordet framgår att man ursprungligen tänkt sig att i bokform ge en samlad redovisning av de viktigaste rönen inom vuxenpedagogiken, men på grund av svårigheterna med att ta fram boken valde man i stället att försöka framställa en lättsmält pedagogisk handledning. Trots författarnas blygsamhet visade skriften att man i Sverige nu börjat se vuxenutbildningen som ett praktikområde som krävde en systematiserad kunskap byggd på vetenskapliga rön och beprövad erfarenhet. Liknande utveckling ägde samtidigt rum på andra håll i Europa och följde i spåret av den professionaliseringsprocess som inletts i USA strax efter första världskriget. År 1926 bildades American Association for Adult Education som två år senare gav ut sin första Handbook ofAdult Education. För att möta efterfrågan på undervisare med vuxenpedagogisk kompetens började universitetskurser och lärarutbildning med inriktning mot vuxenutbildning att växa fram. Snart kom krav på forskningsinsatser; vuxenutbildning sågs inte längre enbart som ett praktikområde utan också som ett begynnande forskningsfält. Publiceringen år 1964 av Adult education: outlines ofan emergingfield of university study, utarbetad i USA av The Commission of Professors, manifesterar denna utveckling. I Sverige, liksom i övriga Europa, följde en liknande trend. Sålunda tillkom under 1960talet öronmärkta resurser for vuxenpedagogisk forskning inom ramen för

O FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

7

FÖRORD

skolöverstyrelsens forskningsprogram och i början av 1970-talet inrättades en särskild lärarutbildningslinje inriktad mot folkhögskolans problematik. slutligen, år 1983, kom en professur i vuxenutbildning, vilken liksom den nämnda lärarutbildningen förlades till Linköpings universitet. Det kom att bli centrum för svensk forskning kring vuxnas utbildning och lärande. Den vuxenpedagogiska litteraturen, och då särskilt den nordamerikanska, ägnar mycket stor uppmärksamhet åt frågor kring hur vuxna lär, undervisningsformer lämpade vid arbete med vuxna och hur vuxenutbildningen bör organiseras. Ett utmärkande drag i texterna är att forskningen, liksom synen på hur vuxenutbildningen bör gestaltas, har sin grund i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Med vuxenutbildning avses "activities intentionally designed for the purpose of bringing about learning among those whose age, social roles, or self-perception define them as adults" (Merriam and Brockett 1997:8). Det är i denna kontext som den traditionella vuxenutbildningslitteraturen hänvisar till "its own peculiar organization, methods and curriculum, which distinguishes adult education from any other field of education" (Verner 1962:1}. Föreställningen om vuxenutbildningens särart kommer starkast till uttryck i Knowles bok The Modern practice of adult education: Andragogy versus pedagogy (1968}, som kommit att få stor betydelse för synen på hur undervisning av vuxna bör bedrivas. Efter kraftig kritik av Knowles sätt att betrakta vuxenutbildning som helt artskild från pedagogik mildrade författaren sin hållning och i 1980 års utgåva ändrades undertiteln till Pedagogy to andragogy. I senare vuxenutbildningslitteratur är den dominerande uppfattningen att Knowles inte backat tillräckligt långt. Man menar att det är ganska fruktlöst att betrakta vuxnas lärande som ett unikt avgränsat forskningsfält; man bör i stället försöka förstå vuxenutbildningens skiftande former och uppläggning i relation till deras speciella kontext. Ett annat utmärkande drag i föreställningen om vuxnas lärande är dess normativa karaktär vilken inte sällan är sammanvävd med en stark förändringsambition. Som exempel kan nämnas Mezirows teori om transformativt lärande som anknyter till den utvecklingspsykologiska skolan, eller den av Freire inspirerade synen på vuxnas lärande med sin förankring i politisk mobilisering. Med Lärande på vuxnas vis har vi fått ett tungt svenskt bidrag till den vuxenpedagogiska litteraturen och en värdig efterföljare till Vuxna lär. 8

O FORFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

FÖRORD

Medan den senare byggde på en unik och rik svensk erfarenhet av vuxenutbildning kan man se Lärande på vuxnas vis som ett kraftfullt bevis på att svensk forskning femtio år senare ryckt fram till forskningens absoluta frontlinje. Till stor framtida glädje för alla som sysslar med vuxenutbildning har det härigenom blivit möjligt att producera en skrift som på ett föredömligt sätt knyter samman praktikerns rika erfarenhet med forskarens kritiska insikt.

REFERENSER Merriam, S. & Brockett, R. (1997) The Profession and Practice of Adult Education. San Francisco: Jossey-Bass. Verner, C. (1962) Adult Education 1heory and Method: A Conceptual Scheme for the Identi.fication and Classi.fication of Processes. Washington, D.C.: Adult Education Association of the USA.

Mars2009

Kjell Rubenson Professor, University of British Columbia, Vancouver, Canada

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTL!TTERATUR

9

FÖRFATTARPRESENTATION

Madeleine Abrandt Dahlgren är professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Kvalitativa studier av studenters lärande i högre utbildning och relationen till arbetslivets krav är ett av tre huvudsakliga teman i hennes forskning. Ett annat tema är lärares iscensättning av didaktik för vuxna inom olika sammanhang för vuxnas lärande. Ett tredje tema rör pedagogiska processer och lärande i hälso- och sjukvården.

Song-ee Ahn är postdoc vid Linköpings universitet. Hon disputerade i pedagogik med inriktning mot vuxnas lärande. Hennes forskningsområde är internationalisering av den högre utbildningen med fokus på den internationella mobiliteten bland studenter och dess effekter. Hon är intresserad av poststrukturella teorier, främst Actor-network theory. Ulla Alsin är doktorand i pedagogik och arbetar som adjunkt på Mälardalens Högskola. Hennes avhandlingsarbete behandlar området vuxnas lärande med fokus på informellt lärande. Forskningsfältet är den fackliga verksamheten. Fokus är nya och oerfarna arbetsplatsombud och deras deltagande och lärande i en facklig handlingsgemenskap utifrån ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Per Andersson är docent och universitetslektor i pedagogik vid Linköpings universitet. Han bedriver forskning och undervisar inom området vuxnas lärande. Hans främsta forskningsområde är kunskapsbedömning, och då speciellt validering av vuxnas kunskap och kompetens - i vuxenutbildning, arbetsliv, folkbildning och högre utbildning. Han har även intresserat sig för IKT i folkbildningen samt vad det innebär att bli vuxenutbildare.

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

11

FÖRFATTARPRESENTATION

Johan Arvidsson är universitetsadjunkt i pedagogik vid Linköpings universitet. Han arbetar med folkhögskollärarprogrammet med inriktning på folkbildning, vuxnas lärande och lärarskap. Han har lett flera utvecklingsprojekt med förändringsinriktat och erfarenhetsbaserat lärande inom folkbildning, näringsliv, ideell verksamhet och offentlig sektor.

Stellan Boozon är lektor i folkbildningskunskap vid Linköpings universitet. Inom universitetet har han tidigare varit prefekt inom lärarutbildningen, föreståndare för Vuxenutbildarcentrum samt studierektor för folkhögskollärarprogrammet och avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning. Anna Bjuremark är lektor i högskolepedagogik vid Linköpings universitet med undervisning främst inom Centrum för undervisning och lärande och psykologprogrammet. Hennes intressen rör makt, styrning, kunskapsbildning och identitetsskapande processer, med högre utbildning och akademin som forskningsfält. Teoretiskt är hon inspirerad av intersektionalitets- och poststrukturella perspektiv.

Irma Carlsson är universitetsadjunkt i folkbildningskunskap vid Linköpings universitet. Hon är programansvarig och lärare på folkhögskollärarprogrammet och undervisar framför allt inom området vuxnas lärande och folkbildning. Dessutom arbetar hon på uppdrag för folkhögskolor och folkrörelser.

Lars Owe Dahlgren är professor i pedagogik särskilt didaktik vid Linköpings universitet. Han är även knuten till Hälsouniversitetet och Karolinska Institutet där han varit gästprofessor i medicinsk pedagogik. Hans forskning berör lärande med tonvikt på högre utbildning och särskilt inom hälso- och sjukvårdsområdet. De senaste 10 åren har han lett ett program kring s.k. transitionsforskning med tillämpning på området högre utbildning och arbetsliv. Under 1970-talet utvecklade han tillsammans med forskare i Göteborg den fenomenografiska forskningsansatsen. Lisbeth Eriksson är docent och universitetslektor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Hon bedriver forskning kopplad dels till folkbildning och 12

C FORFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

FÖRFATTARPRESENTATION

folkbildningens villkor i olika sammanhang, dels till socialpedagogik och socialpedagogiska innebörder. Senare forskning har framför allt fokuserat situationer i marginaliserade förortsområden och med en inriktning på integrationsprocesser, lokal utveckling och mobilisering.

Andreas Fejes är docent och universitetslektor i pedagogik vid Linköpings universitet. Han bedriver forskning inom området vuxnas lärande kopplat till olika sammanhang såsom vuxenutbildning, högre utbildning och arbetsliv. Centrala teman för hans forskning är validering, subjektsskapande samt styrning. Teoretiskt är han främst inspirerad av poststrukturella perspektiv. Eva Flogell är adjunkt i pedagogik vid Linköpings universitet. Hon undervisar inom området vuxenutbildning, högre utbildning och folkbildning. Hennes undervisning är i huvudsak inriktad på utbildning och fortbildning av vuxenlärare. Specialisering är tolkning av forskningsresultat till pedagogisk praktik och handledning av lärares undersökning av den egna pedagogiska praktiken. Eva-Marie Harlin är universitetsadjunkt i folkbildningskunskap och naturvetenskapens didaktik. Hon arbetar främst med folkhögskollärarprogrammet men har också kurser i vuxenpedagogik och friluftspedagogik och genomför uppdrag för bl.a. folkhögskolor. Håkan Hult är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Han bedriver forskning inom området vuxnas lärande med fokus på högre utbildning och arbetsliv. Centrala teman för hans forskning är övergången från högre utbildning till arbetslivet, pedagogiska processer i vården samt fusk och plagiat. Georg Karlsson har arbetat som folkhögskollärare och inom studieförbund i över trettio år. Under de senaste 15 åren har han också varit knuten på deltid till Linköpings universitet, som lärare vid bland annat folkhögskollärarprogrammet och arbetat med folkbildningskunskap och vuxenpedagogik. Han har skrivit om folkhögskolans studieomdömen och givit ut en biografi över folkbildningsnestorn Gunnar Hirdman. C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

13

FÖRFATTARPRESENTATION

Ann-Marie Laginder är docent i pedagogik vid Linköpings universitet och filosofie doktor i teknik och social förändring. Föreståndare för Mimer nationellt program för folkbildningsforskning. Hon forskar om vad studiecirklar i hantverk betyder i individers liv och lärandeförlopp. Hur lärande av olika hantverk går till är centralt. Tidigare forskning har handlat om folkbildning på distans.

Staffan Larsson är professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet. Han har skrivit om t.ex. hur vuxnas lärande samspelar med utbildning, varför kortutbildade avstår från utbildning och om folkbildningens betydelse för utbildningssystemet. Ett större arbete på senare tid har varit en översikt över olika didaktiska tankelinjer när det gäller vuxnas studier och lärande. Skriver även om metodfrågor. Sofia Nyström är filosofie doktor i pedagogik vid Linköpings universitet. Hon bedriver forskning inom högre utbildning och arbetsliv. Centrala teman för hennes forskning är lärande, professionalisering, identitet och genus.

Sam Paldanius är forskare och lärare i både Örebro och Linköpings universitet. Det huvudsakliga forskningsintresset rör vuxnas lärande och deltagandemönster i vuxenutbildningens olika former. Staffan Roselius, filosofie magister, har under lång tid arbetat som folkhögskollärare och lärarutbildare på folkhögskollärarprogrammet. Hans intresseområden är framför allt didaktik, u-landsfrågor och internationell ekonomi, där han på annat förlag givit ut läroböcker för folkbildningen. Han har också medverkat i biståndsprojekt i bl.a. Afrika och Östeuropa. Katarina Sipos Zackrisson är universitetslektor i utbildningsvetenskap med inriktning mot skola och arbete vid Stockholms universitet. Hon bedriver forskning inom området yrkesdidaktik kopplat till gymnasial utbildning och arbetsliv. Centrala teman i forskningen är identitetsskapande, kunskapskulturer och lärandestrategier.

14

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

PROLOG MADELEINE ABRANDT DAHLGREN, IRMA CARLSSON

Litteraturen inom fältet vuxnas lärande är ofta organiserad utifrån olika verksamhetsområden och olika vuxenpedagogiska miljöer, ibland med intentionen att genom ett särskilt ideologiskt perspektiv belysa och föreskriva hur undervisning för vuxna bör utformas. Om vi i stället betraktar vuxnas lärande som beroende av de betingelser som råder på individ- och samhällsnivå ter det sig naturligt att ta en annan utgångspunkt för de fenomen vi betraktar. Genom att röra oss mellan olika utbildningsmiljöer och undervisningspraktiker, genom att använda olika fokus, perspektiv och nivåer för beskrivning och tolkning visar vi i den här boken hur vuxnas lärande inte uppstår som ett oproblematiskt resultat av undervisning. I stället är lärande på vuxnas vis ett dynamiskt fenomen som påverkas av olika krafter som ibland verkar i motstridiga riktningar. Därför fokuserar boken på generella problem och möjligheter för vuxnas studier samt visar på likheter och skillnader som tillsammans ger läsaren en bättre överblick av hela fältet. Bokens syfte är också att belysa vuxnas lärande från olika håll, snarare än att ge ett svar på hur undervisning och lärande bör gå till. Den fokuserar på spänningsförhållanden mellan sätt att se på centrala aspekter av vuxnas lärande. Bokens kapitel använder praktikers, forskares och deltagares perspektiv på olika sätt. Läsaren erbjuds flera tolkningsmöjligheter. På det sättet har boken inte en normativ ambition, utan vill bidra till att ge fenomenet vuxnas lärande ett distinkt språk och ge läsaren något att bryta det egna tänkandet mot. I första kapitlet problematiserar boken den traditionella bilden av utbildning som en gränslös möjlighet och spjutspets mot framtiden och vuxenutbildning som en andra chans i livet. Utifrån olika tolkningsperspektiv blir det tydligt att vidareutbildning och livslångt lärande likaväl kan ses som ett krav och ett uttryck för samhällets mobilisering och disciplinering av medborgarna. Bilden av vilka deltagarna i vuxenutbildning är, vilka motiv de har och vilka erfarenheter de för med sig, är inte entydig.

O FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

15

MADELEINE ABRANDT DAHLGREN, IRMA CARLSSON

Kapitel två tar sin utgångspunkt i en översikt över olika teoretiska perspektiv på vuxnas lärande som dominerat perioder av vår samtid och beskriver deras typiska utgångspunkter och släktskap. Exempel från olika kontexter och arbetsformer analyseras och visar att teoretiska gränsdragningar blir otydliga i den vardagliga utbildningspraktiken. Teoretiska perspektiv är närvarande samtidigt och blir inflätade i varandra. Detta visar sig också när man undersöker på vilken grund lärare gör didaktiska val av innehåll och arbetsformer i den pedagogiska vardagen. Detta är temat i kapitel tre. Utifrån en genomgång av didaktikens klassiska frågeställningar analyseras olika exempel på undervisningspraktik för vuxna i teori och empiri. Kapitel fyra leder analysen av hur vuxnas lärande formas i klassrummet vidare. En undervisningssituation tolkas från tre olika utgångspunkter. Genom detta visas hur avgränsade tolkningar, som var och en ger en facett av helheten, kan utgöra viktiga redskap för förståelsen av den totala situationen. Till de vardagliga pedagogiska frågeställningar som lärare hanterar hör också frågan om att bedöma och värdera kunskap och därmed sätta en gräns för vad som kan anses godkänt. I kapitel fem och sex diskuteras olika aspekter av bedömning och kunskapers värde. Kapitel fem tar utgångspunkt i examination och bedömning. Examinationens dubbla funktion dels för kontroll av kunskaper, dels som tillfälle för lärande diskuteras. Nya former för examination och användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) aktualiserar också frågan om vad som kan betecknas som fusk eller plagiat och hur detta kan bedömas. Bedömning av kunskaper förutsätter att dessa kan göras synliga och jämförbara. Detta är temat för innehållet i kapitel sex. Jämförbarhet kräver att gränser mellan olika typer av kunskaper luckras upp och att kriterier för jämförbarhet standardiseras. Svårigheten att rättvist bedöma värdet av en individs samlade kunskaper för att validera meriter och kompetens aktualiseras. Vad som räknas som giltig kunskap kan inte betraktas som ett isolerat fenomen utan måste ses i utbildningssammanhanget som helhet. Det framträder inte bara vid bedömning, utan också i dokument som används för att beskriva olika utbildningar samt de förväntningar på deltagare som man önskar rekrytera. Bokens sista kapitel gör en analys av hur detta kommuniceras i marknadsföringen av tre olika utbildningar för vuxna. Kapitlets slutsats knyter tillbaka till bokens grundläggande tes 16

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

PROLOG

och understryker att formeringen av utbildningsinnehåll och pedagogiska utgångspunkter sker i ett samspel mellan samhällets utbildningspolitik, marknad och utbildningens självförståelse.

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

17

...J

w

1CI..

c(

Livslångt lärande i nöd och lust

~

ANDREAS FEJES, STAFFAN LARSSON, SAM PALDANIUS, STAFFAN ROSELIUS

l dag talas ofta om hur samhället förändras allt snabbare i globaliseringens kölvatten. Det blir allt svårare att göra rimliga prognoser inför framtiden och därmed måste människor bli mer flexibla och anpassningsbara. l politiska och policyskapande diskussioner och dokument beskrivs lärandet som livslångt och gränslöst i tid och rum. Detta kan öppna möjligheter men kan också framstå som hot för den enskilde. Det här kapitlet diskuterar och problematiserar den förändring som påverkar bilden av vad vuxenutbildning är och skall vara framöver. Texten diskuterar vuxenutbildning utifrån två perspektiv, ett utbildningspositivt (frivillighet och möjlighet) och ett utbildningskritiskt perspektiv (nödvändighet och tvång).

Vuxenutbildningens möjlighet och tvång Europa måste bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska, kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfållen och en högre grad av social sammanhållning. Vid mötet bekräftades att unionen tagit steget in i kunskapsåldern, med allt vad det innebär för det kulturella, ekonomiska och sociala livet. Hur vi lär oss, hur vi lever och arbetar - allt detta förändras snabbt. Detta innebär inte bara att individerna måste anpassa sig till förändringar, utan även att etablerade beteendemönster måste förändras (SOU 2ooq8:44). Om vi granskar det inledande citatet som refererar ett möte inom EU, kan vi ana att utbildning inte bara är en möjlighet utan också kan få karaktär av att vara påbjuden - individen måste vara beredd att anpassa sig till förändringar och får inte hålla fast vid etablerade beteendemönster. Att utbild-

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

19

ANDREAS FEJES, STAFFAN LARSSON, SAM PALDANIUS, STAFFAN ROSELIUS

ning kan uppfattas som påbjuden är inget konstigt. Sedan lång tid är ju grundskolan obligatorisk. En viss grundläggande kunskapsnivå tillhör de normala förberedelserna inför att delta i samhället. För att göra vårt resonemang om vuxenutbildning som frivillighet eller tvång mer konkret tar vi vår utgångspunkt i ett påhittat medelstort försäljningsföretag. Med startpunkt i tre anställda, Kalle, Lisa och Seyla, kommer vi i följande avsnitt att diskutera vuxenutbildningens roll i dagens samhälle. Vi avser att lyfta fram både utbildningspositiva och utbildningskritiska perspektiv och peka på de senaste decenniernas utbildningsexpansion.

FÖRETAGET MED KALLE, SEYLA OCH LISA

Inom vårt försäljningsföretag arbetar idag totalt 42 personer. En stor andel av personalen har arbetat i många år, de är idag i vad som brukar kallas övre medelådern och deras utbildning överstiger inte det treåriga gymnasiets nivå. På 1970-talet när de anställdes i företaget bedömdes tvåårig gymnasieutbildning som en lämplig utbildningsnivå. I början av 2005 beslutade företagsledningen om en policy att nyanställda helst skall ha en akademisk utbildning. När denna policy sjösattes och nyanställningar genomfördes skapades plötsligt möten mellan två generationer av anställda med olika nivåer av utbildning. Anledningen till företagets nya anställningspolicy är (förutom "tidens krav") att man erhållit nya storkunder från flera av de nya EU-länderna. Därmed bedömer företagsledningen att andra kompetenser krävs. I vårt företag stiftar vi nu bekantskap med tre olika personer, Kalle, Seyla och Lisa. Kalle har arbetat 32 år i företaget. De sista fem åren har han varit key account manager. Det innebär att han arbetar med försäljning gentemot ett antal storkunder. Det är en ansvarsfull position som Kalle lyckats få genom väl utfört arbete under många år. I sina unga år studerade han på ekonomisk linje på gymnasiet. Efter sin utbildning ville han så snabbt som möjligt komma in på arbetsmarknaden. Under sin tid i företaget har han i samband med nya arbetsuppgifter genomgått ett antal kompetensutvecklingskurser men han har aldrig studerat vid universitet. Den senaste tiden har Kalle stött på problem i sin kontakt med vissa av de nya kunderna. Han känner att han inte riktigt hänger med i utvecklingen. Inte minst aktualiseras detta då han hela tiden känner sig jämförd med och 20

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

l

LIVSLÅNGT LÄRANDE I NÖD OCH LUST

jämför sig själv med Seyla, en nyanställd kollega som nyligen utexaminerades från Handelshögskolan i Göteborg. Hennes arbete består i att sälja företagets produkter gentemot mindre kunder. På möten och i fikarummet använder hon ofta uttryck som han inte riktigt känner igen, och deras chef tycks lyssna och bekräfta henne på ett för Kalle oväntat sätt. Kalle undrar vad det är han missar i situationen. Som nyutexaminerad från Handels i Göteborg är Seyla väldigt glad över att hon fick detta arbete. Möjligheten att få arbete är konjunkturberoende och ibland kan det vara mycket svårt att komma in på en passande position på arbetsmarknaden. Flera av hennes kurskamrater går arbetslösa eller har tjänster som inte är kopplade till deras utbildning och kompetens. Under de få månader hon har arbetat i företaget har hon känt ett starkt stöd för sitt arbete och sina ideer från sin chef. Däremot upplever hon att flera av de äldre männen i företaget inte bekräftar henne samtidigt som hon upplever att de inte riktigt har den senaste kunskapen. Hon känner sig helt enkelt inte riktigt välkommen bland sina äldre kollegor. Seyla funderar på om det är hennes etniska härkomst, att hon är en ung kvinna eller något annat? Seylas föräldrar kom till Sverige från Nordafrika året innan Seyla föddes. Seylas föräldrar tillhörde samhällets medelklass i hemlandet. Föräldrarna har båda högre utbildning och för Seyla har det aldrig varit någon diskussion om hon skall skaffa sig högre utbildning eller inte. Hon har uppfostrats till att se utbildning som en möjlighet att förverkliga sig och skaffa sig en bra anställning. Det var självklart för Seyla att alltid prioritera skolarbetet och att söka vidare. skolgången var svår men har ständigt framstått som den enda möjligheten för Seyla. Genom sina ansträngningar har Seyla ständigt blivit bedömd som en duktig och ambitiös elev och student genom hela utbildningssystemet. Föräldrarna har stöttat hennes inriktning och val, inte minst med tanke på att de själva periodvis haft en mycket varierad arbetssituation. Genom samtal med sina vänner och släktingar vet Seyla att arbetsmarknaden kan vara svår att ta sig in på, speciellt om man har en annan etnisk bakgrund. Med hjälp av sina föräldrar och många kontakter med studievägledare har Seyla i högskoleutbildningen gjort val och knutit kontakter som orienterat henne mot bästa möjliga arbetsmarknadssituation. Under utbildningsperioden har Seyla genomfört praktikperioder i företag och offentliga organisationer. När Seyla närmar sig slutet på sin utbildning känner hon sig trygg med examina, kompetens och ambition. C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

21

ANDREAS FEJES, STAFFAN LARSSON, SAM PALDANIUS, STAFFAN ROSELIUS

När hon söker sig till yrkeslivet vet hon en hel del om näringslivets koder och normer. Hon vet att det är en känslig balans mellan att visa vad hon själv kan och på samma gång respektera den kompetens som redan finns i företaget. I företaget arbetar också Lisa som är 23 år. Hon är en av totalt tre lokalvårdare, eller städerska som hon själv kallar sig. Hennes arbete består i att städa företagets kontor. De var tidigare fyra lokalvårdare men en av hennes arbetskamrater fick sluta för något år sedan eftersom företaget har valt att försöka effektivisera lokalvården. Det har även talats om att lokalvården skall outsourcas vilket har gjort Lisa orolig. Hon vet att hon inte kan hävda sig särskilt bra på arbetsmarknaden med den utbildning hon har. Lisa växte upp i en förort som enda barnet till en ensamstående mor. Hennes mor är kortutbildad (9-årig grundskola) och har jobbat hela sitt yrkesverksamma liv som montör av mikrovågsugnar. Såvitt Lisa minns var det alltid moderns önskan att Lisa skulle skaffa sig en bra utbildning och få ett välbetalt jobb, men i praktiken intresserade hon sig aldrig för att hjälpa Lisa med skolarbetet. Modern hade funnit en trygg plats i livet. Lisa var också måttligt intresserad av sin skolgång. Vissa ämnen var roligare än andra men det var svårt att se varför det var bra att lära sig alla dessa ämnen. Allt viktigt i skolan hände ju ändå på rasterna, framför allt att prata med kompisar. När hon sökte till gymnasiet var det mest för att hon borde göra det och att alla kompisarna gjorde det. Trots att Lisa valt vad hon trodde var ett lugnare program, Handels 2 år, så kände hon att kraven ökade. Hon kände samtidigt att hon inte kunde mobilisera motivation för att svara upp till kraven. Konsekvensen blev att hon gradvis började söka sig bort från studierna, började umgås med gänget som hängde på skolgården mer än de deltog i klassrummen. I gänget träffade Lisa en kille som förändrade hela hennes känsla av livet som meningslöst. Hon blev förälskad. Efter ett år hoppade Lisa av gymnasiet på grund av att hon skulle föda sitt första barn. Idag, flera år senare, är hon ensamstående mor med två barn. Lisa är trots allt förhållandevis nöjd med sin situation. Hon känner en stabilitet i de sex månaders anställningar hon har inom företaget. Periodanställningarna gör det lättare att få ordning på dagis och barnpassning. Situationen är därför mycket bättre jämfört med när hon jobbade på timmar och inte visste om det skulle bli jobb eller ej på daglig bas. Visst skulle hon vilja ha ett fast jobb, men det är i stort sett omöjligt att få idag. Lisa har en dröm om 22

O FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

l

LIVSLÅNGT LÄRANDE l NÖD OCH LUST

att öppna en egen affår och sälja presentartiklar. Men hon känner också en rädsla för att ta ett sådant steg. Hon tror inte hon har de kunskaper som krävs.

SITUATIONEN FÖRÄNDRAS

Kalle känner att han behöver uppdatera sina kunskaper för att kunna fortsätta sitt nuvarande arbete. Vi skulle kunna säga att han blir konkurrensutsatt av Seyla, som har en högre formell utbildning. Kalle är inte van vid konkurrens och han känner en växande oro. För att råda bot på situationen vänder sig Kalle, uppmuntrad av sin arbetsgivare, till en vägledare vid kommunens kompetenstorg. Vägledaren berättar för Kalle om vilka möjligheter han har, t.ex. validering, komvux, högskola, folkhögskola, arbetsmarknadsutbildning. Kalle står därmed inför valet att utbilda sig för fortsatt anställning inom sitt nuvarande arbete (ta tjänstledigt för studier) eller att välja något helt annat. Eftersom han egentligen trivs med sitt arbete, kombinerat med det stöd han känner från sin arbetsgivare väljer Kalle att ta tjänstledigt för att läsa företagsekonomi på universitetet under ett år. Kalle väljer mellan ordinarie kurser eller distanskurs på universitetet. Han kommer fram till att "riktiga" kurser på universitetet troligen skulle ge mer, inte minst eftersom det var länge sedan han studerade. Arbetsgivaren stöttar honom genom att låta honom behålla en del av sin lön. Efter ett års studier återkommer Kalle till arbetet. Seyla får alltmer ansvar från ledningen då hennes utbildning och ambition antas vara värdefull inför expansionsplanerna mot EU-marknaden. Seyla känner sig uppmuntrad och lägger ner allt mer tid för att göra ett riktigt bra jobb. Samtidigt upplever hon att relationen till de andra försäljarna inte blir bättre, snarare tvärtom. Lite stöd och vänskap känner hon hos två andra tämligen nyanställda. Den ena av dem har en liknande utbildning som Seyla men från en annan högskola. Den andra har en lägre examen än Seyla och anställdes troligen mer på bas av "speciell kompetens" i egenskap av vd:ns dotter. När Kalle gick iväg på vidareutbildning tyckte Seyla att det var skönt. De hade haft en artig men spänd relation under en tid. Ingen av dem hade tagit initiativ till att prata om det. Situationen stör Seyla på grund av att hon inte kan sätta fingret på problemet. Hon har haft en del sömnproblem på sistone men vet inte om det är arbetstimmarna eller O FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

23

ANDREAS FEJES, STAFFAN LARSSON, SAM PALDANIUS, STAFFAN ROSELIUS

relationerna som skapar det. Hon tänker att om hon bara ligger i ett tag kan hon få en högre befattning och kanske rent av bli en key account manager för internationella affärer. Seyla minns att hon under det tredje året på högskolan hade trätfat två tidigare studenter från hennes program. De hade varit i arbetslivet i fem år och återvände till högskolan under en dag för att berätta om sina erfarenheter. En av dem hade bestämt precis ett sådant arbete som Seyla siktade mot. Hon ordnar fram hans telefonnummer och ringer upp för att få råd om vad hon behöver tänka på i fortsättningen. Lisa får efter en tid klart besked från ledningen. All städning i företaget kommer i fortsättningen att skötas av ett bolag. Lisa rekommenderas att vända sig till det bolaget för anställning. De fackliga propåerna till företaget om att ta ansvar för Lisa och hennes städkollegor med olika stödprogram avfärdas med att de inte haft fast anställda lokalvårdare de sista två åren. Lisa vänder sig till arbetsförmedlingens vägledning. Lisa och vägledaren på arbetsförmedlingen börjar med att diskutera vilken kompetens hon behöver. Lisa upplever att diskussionen känns en aning konstig. De pratar om vad hon skall välja, men Lisa vet inte riktigt vad hon vill bli och därmed känns det konstigt att diskutera vägen dit. Hon tänker dock att vägledaren vet bäst och kanske är gymnasiekompetens ett rimligt första mål. Vägledaren förklarar att när Lisa är klar med gymnasiekompetensen kan hon välja nästan vad hon vill. Lisa berättar för vägledaren att det gick lite si och så i gymnasiet och hon känner sig lite rädd för att hon inte skall klara av att sätta sig i skolbänken igen. Hon funderar och känner sig fortfarande "grymt" skoltrött. Hon kommer fram till att hon inte skulle kunna göra en bra insats i studier med de förutsättningarna. För att öppna en ny möjlighet i samtalet berättar hon om sin dröm om att starta en liten presentaffär. Vägledaren tycker att det är viktigt att alla skall få föra fram sina ideer men sen måste de diskutera om de är realistiska. Lisa siktar inte på att bli "anställningsbar", hon vill bli entreprenör och starta eget företag. I stället för stöd för att realisera Lisas ide börjar vägledaren ställa frågor till henne om hon vet hur marknadssituationen ser ut för den typen av affärsverksamhet, vilka kostnader som krävs i uppstarten, hur administration/bokföring sköts? Lisa har ingen aning om svaret på frågorna och känner hur hennes dröm förbyts i hopplöshet. Vägledaren upplyser i stället om att Lisa kan lära sig det mesta om hur företag fungerar om hon läser färdigt gymnasiet och sedan kanske något program på universitetet. Lisa känner sig nu helt rådvill och nergjord, 24

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

l

LIVSLÅNGT LÄRANDE I NÖD OCH LUST

vad skall hon göra? Vägledaren berättar då att hon inte behöver vara orolig för studier. Hon kan skaffa sig sin gymnasiekompetens på en folkhögskola som ligger precis utanför staden. Folkhögskolan har vanligtvis lite lugnare tempo och ger mer utrymme för individens egna behov. Lisa tycker att det låter som ett bättre alternativ då hon åtminstone kan få en lugnare studiemiljö samt bo hemma och ta hand om barnen på kvällarna. Det slutar med att Lisa anmäler sig till folkhögskolan.

VUXENUTBILDNINGENs TVETYDIGHET

Vuxenstudier har aldrig framställts som påbjudna i samma mening som grundskolan. I stället har de alltid betraktats som en kompletterande utbildning. Beslut om att delta i fortsatt utbildning, kompletterande utbildning eller omskolning har därför placerats hos individen. Vuxenstudier har framstått som en möjlighet att kompensera kunskapsbrister, en chans till att skaffa sig ett nytt liv, en ny karriär. Som en konsekvens finns en tämligen självklar ide om att vuxenstudier är något bra och positivt (jfr Larsson m.fl. 1986; Paldanius 2002). Vuxna människor erbjuds en extra möjlighet att ta del av utbildning, och vuxnas lärande beskrivs praktiskt taget alltid som en livslång möjlighet i offentliga dokument och i politiska debatter. Genom en sådan möjlighet kan medborgare, enligt dessa dokument, konstant uppdatera sina kunskaper för att möta en framtid under ständig förändring. Politiska dokument saknar dock oftast de tveksamheter som åtskilliga vuxna känner inför studier. En faktor som komplicerar bilden är att många kortutbildade vuxna som enligt de politiska intentionerna (t.ex. SOU 1998:51) borde tagit chansen till vuxenstudier har valt att avstå från denna möjlighet. Den politiska viljan att utbilda kortutbildade motverkas av att just dessa är de grupper i samhället som är svårast att påverka. Enligt texter av det slag som citeras i inledningen, ställer nya tider och nya samhällsscenarier krav på en mer flexibel arbetstagare. Sveriges arbetsmarknadssituation och anpassning till EU gör att utbildning tycks få en allt mer central roll i den framtida medborgarens liv och karriär. Vad håller på att hända med vuxenstudier idag? En av de centrala frågorna omkring vuxenutbildning har alltid varit dess frivillighet. Handlar dagens vuxenutbildning om individens frivilliga val efter behov eller om statens påbud för att uppgradera sin arbetskraft? C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

25

ANDREAS FEJES, STAFFAN LARSSON, SAM PALDANIUS, STAFFAN ROSELIUS

VAD ÄR MENINGEN MED STUDIER OCH LÄRANDE?

Utbildningsmöjligheter för alla har framställts som en central del i föreställningar om "det nya folkhemmet". Det finns självklara, belagda positiva drag i att studera som vuxen, men bilden av att alla vuxna deltar i studier tycks dock överdriven. En siffra hämtad från SCBs statistik om vuxnas tidsanvändning 2ooo/01 visar (SCB 2007) att vuxna personer bosatta i Sverige använder 18 minuter om dagen i genomsnitt på studier. Eftersom man vet att studietiden är ojämnt fördelad, visar detta att många står utanför. Utbildning i arbetet är inte heller den särskilt omfattande. I genomsnitt handlar det om knappt fem dagar om året 2006 (SCB 2007). Denna är också utomordentligt ojämlikt fördelad - anställda inom utbildning, forskning, vård och omsorg får mer än dubbelt så mycket som de som arbetar med tillverkning och drygt fyra gånger mer än de inom byggsektorn. Om man vill få personalutbildning bör man inte heller arbeta på små arbetsplatser. Man kan också diskutera möjligheten av att bilden av att vuxna känner ett tvingande utbildningskrav är en illusion. Kraven på utbildning drabbar troligen vissa grupper medan andra inte uppfattar några krav eller väljer att avstå. Många klarar sig gott med vad de lär i vardagen. Formulerat på detta sätt inbjuder diskussionen till en djupdykning i frågan om meningen med studier och lärande. Vi kan ur ett samhällsperspektiv urskilja två grundläggande motiv för studier. Å ena sidan är studier och lärande nyttigt och nödvändigt för att individen skall kunna delta i produktionen av varor och tjänster. En hög utbildningsnivå hos befolkningen krävs för att samhällsmaskineriet skall kunna upprätthållas. Vi kan följa detta spår historiskt och se hur medlen för att överföra yrkeskunnande och annan kunskap skiftat över tid. Det finns ett klart och tydligt samband mellan samhällsutveckling och utbildning. Arbetslivets kontinuerliga specialisering och samhällets ökade åtaganden har medfört att kunskapskraven på medborgarna ökat i samma takt. En gång överfördes kunskaper genom att barn växte upp och lärde sig bruka jorden eller ett hantverk genom att delta i de verksamheter som fanns kring dem. I senare tid krävs åtminstone grundläggande utbildning för att man ska få tillträde till arbetsmarknaden. Nivån på denna grundläggande utbildning har emellertid undan för undan höjts. För ett drygt halvsekel sedan räckte 7-årig folkskola för att få tillträde till arbetsmarknaden. Ett decennium senare gällde 9-årig grund-

26

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

l

LIVSLÅNGT LÄRANDE I NÖD OCH LUST

skola för alla. I början av 2ooo-talet går mer än 90 procent av en årskull vidare till gymnasiet - och 2007 går nästan hälften av årskullen vidare till högskolestudier. Ur denna aspekt är det svårt för människor att stå utanför - samhället är inget man kan välja bort. Som vuxen blir man indragen i samspelet mellan samhällets vidareutveckling och den kunskap som krävs för att delta i den. Aandra sidan lär vi saker, som ingen efterfrågar i produktionen eller åtminstone är svåra att omsätta i arbetet. Samhällets mål för individernas lärande inskränker sig ingalunda till att förbereda dem för deras insatser i arbetslivet. De ska också skolas till goda, upplysta och aktiva samhällsmedborgare, med förmåga att delta i demokratin; de ska självständigt kunna söka information och kritiskt värdera den, skapa relationer och utveckla sina personligheter. Vid sidan av den rent kompetensinriktade och arbetslivsrelaterade vuxenutbildningen finns ju folkbildningen som i en lång tradition har som sitt speciella samhällsuppdrag att, främst via folkhögskolor och studieförbund, verka för att stärka dessa "mjuka mänskliga värden". På så sätt utvecklar vi - i och utanför utbildningssystemet - en mängd vetande som är knutet till våra intressen eller som behövs i vardagen, som när vi lagar saker i hemmet, deltar i föreningslivet eller försöker att hålla ordning på vår ekonomi. Desjardins (2005) visar i sin forskning att arbetslivsrelaterade studier och intresserelaterade studier tycks ge olika sorters välfärd - den ena ekonomisk och den andra knuten till socialt kapital. Om vi i stället betraktar vuxenutbildning ur ett individperspektiv finns det en lång rad olika motiv bakom de vuxenstuderandes beslut att ägna några år åt studier. Undersökningar av dessa motiv har under lång tid varit ett viktigt forskningsfält inom vuxenpedagogiken (Rubenson 1975, Larsson 1986, Berntsson 2001, Assarsson & Sipos-Zackrisson 2005). I en ordinär studiegrupp på folkhögskola eller komvux idag finner man i allmänhet en rik provkarta på individuella bildningsprojekt. Här finns högmotiverade deltagare med explicita meriteringsprojekt som syftar till att förbättra deras situation på arbetsmarknaden sida vid sida med deltagare som mer eller mindre frivilligt valt att studera av mer vaga skäl. Det handlar många gånger om rehabilitering och självupprättelse, om att stärka självförtroendet eller helt enkelt om att utveckla ett personligt intresse, att få vidare vyer. Andra ser sitt deltagande i vuxenutbildning främst som ett sätt att få försörjning. Vissa känner sig mer eller mindre tvingade till studier, medan C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

27

ANDREAS FEJES, STAFFAN LARSSON, SAM PALDANIUS, STAFFAN ROSELIUS

andra ser vuxenutbildningen som en unik möjlighet att stanna upp och fundera över livet. Ännu ett motiv är att studier ses som en social företeelse där deltagaren träffar andra människor i social samvaro (Berntsson 2001, Assarsson och Sipos-Zackrisson 2005).

TVÅ SIDOR AV SAMMA MYNT

Det är lätt att ryckas med av den positiva beskrivningen av utbildning. Men precis som alla mynt har två sidor så har även den positiva synen på utbildning en baksida i form av ett dolt hot - den som inte väljer studier riskerar att uteslutas från samhällets möjligheter, bli förpassad till marginalen. Generellt sett innebär utbildningens baksida eller motbild helt enkelt att studier ses som något som är svårt att välja bort, ett tvång. Den som gör så måste räkna med att se sina långsiktiga chanser till arbete och försörjning minska. Kraven på vidareutbildning har ökat, särskilt under de senaste decennierna med lanseringen av humankapitalteorin (se nedan), globaliseringen och framväxten av ett samhälle där kunskap ses som den viktigaste produktionsfaktorn i den internationella konkurrensen (Becker 1993, Korsgaard 1996). Den individ som av de politiska institutionerna inte anses ha de kunskaper som krävs för att klara sig i dagens samhälle (t.ex. definieras socialbidragstagare, arbetslösa och invandrare som riskgrupper) och som väljer bort vuxenstudier får också räkna med att bli betraktad som ett problem av rådgivare och andra, speciellt om man blir arbetslös (Paldanius 2002, SOU 1998:51). På så sätt blir vuxenstudier påbjudet och man kan se hela tankegången som en disciplinering av medborgarna (Fejes 2006). Det som skulle vara ett frivilligt val, blir ett val under galgen. Det som beskrivs som en andra chans blir till ett nytt skoltvång. Utifrån ett samhällsperspektiv är det tydligt att staten och andra nationella aktörer förordar utbildning av globala, demokratiska och marknadsmässiga skäl. Det förefaller ligga i statens uppgift att upplysa medborgarna om vilken väg som är rätt väg utan att kränka deras demokratiska rättigheter och personliga integritet. Utifrån ett medborgar- och individperspektiv kan vi göra antagandet att de flesta har uppmärksammat att detta påbud om utbildning existerar och därför i någon mån reflekterat över eller tagit 28

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

l

LIVSLÅNGT LÄRANDE I NÖD OCH LUST

ställning till det. De som under lång tid haft ett arbete som de trivs med kanske känner sig tryg~a och anser sig inte behöva tänka till speciellt mycket om den här saken. Vissa branscher får uppmärksamhet i media då bolag vill flytta verksamhet till andra länder där arbetskraften är billigare. De som är anställda inom dessa verksamheter upplever antagligen statens påbud mer påtagligt som förslag till (ut)väg. För dem som är arbetslösa är påbuden en mycket tydlig fråga att ta ställning till. De kan i vissa fall välja mellan att ordna ett jobb eller att gå en utbildning. Vår poäng här är att individernas valfrihet kan tolkas som varierande beroende på i vilken livssituation de befinner sig. Vad är det då som gör frågan om livslångt lärande till en valfri möjlighet eller till ett tvång? Individuella beslut att "göra slag i saken" och delta i vuxenutbildning fattas ofta i ett tillstånd av personlig kris (Johansson & Ekervall1976). Detta med förändring och ibland kris i livssituationen har över tid blivit mycket påtagligt för hundratusentals familjer och individer i Sverige. Arbetslöshet eller risken att förlora sitt arbete är en typisk sådan kris. Den svenska arbetsmarknadens drastiska förändringar i början av 1990-talet, då vi efter flera decennier av full sysselsättning plötsligt fick hög arbetslöshet, fick stora konsekvenser för utbildningspolitiken. satsningen på Kunskapslyftet vid mitten av decenniet och förslaget om att hälften av alla gymnasieutbildade skall in på högskola är exempel på detta. Antalet deltagare i vuxenutbildning ökade drastiskt. Ett stort antal erfarna vuxenutbildare omvittnar hur detta också fått stora konsekvenser på ddtagargruppernas sammansättning. De ökade svårigheterna, särskilt för ungdomar, att etablera sig på arbetsmarknaden har lett till att valet att, i brist på jobb, ägna sig åt vuxenutbildning många gånger har blivit ett negativt val. Allt fler av dessa deltagare kan sägas uppleva sig som "dömda till utbildning". Att se utbildning som det enda alternativet, dvs. ett tvång är därmed en mycket påtaglig upplevelse för många individer i Sverige.

LIVSLÄNGT LÄRANDE- OLIKA BETYDELSER l OLIKA TIDER

Som nämndes i inledningen lyfts livslångt lärande och utbildning fram som ett framgångskoncept för att Sverige och Europa skallligga i framkant i samhällsutvecklingen. Om medborgarna inte utbildar sig och blir anställningsbara skapas inte det goda samhället. Sådana beskrivningar är speciC FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

29

ANDREAS FEJES, STAFFAN LARSSON, SAM PALDANIUS, STAFFAN ROSELIUS

fika för den historiska tid vi lever i idag, och den har också kopplingen till den lokala arbetssituationen för Kalle, Seyla och Lisa. Som vi har beskrivit tidigare har de på olika sätt indirekt fått förhålla sig till sådana beskrivningar. Det betyder att de förändringar som på en övergripande nivå följer med samhällsutveckling och globalisering får lokala konsekvenser. I en kort historisk expose kan vi se hur livslångt lärande under 1970talet fördes fram av UNESCO som ett sätt att reformera samhället. En tro fanns om att livslångt lärande skulle kunna skapa ett bättre samhälle där fokus låg på personlig utveckling. Genom ökad självkänsla och självstyrt lärande skulle människan uppnå demokratiska och humanistiska mål samt självförverkligande. En viktig fråga var att se hur livslångt lärande skulle kunna minska utbildningsklyftorna i samhället. Det var främst krafter i det civila samhället (till exempel ideella organisationer) som drev denna fråga. Staten och marknaden var i princip helt passiva. Så småningom kom diskussionen att föras främst inom OECD, och under 1980- och 1990-talen finner vi ett annat tänkande: livslångt lärande behövs som förstärkning av den nationella ekonomin (Rubenson 1996, 2004). Enligt Andersson, m.fl. (1995) kan vi under det tidiga 1990-talet se skiftet från en humanistiskt inspirerad till en mer ekonomiskt orienterad diskussion om livslångt lärande. I denna diskussion lyfts ekonomisk kamp mellan regioner och nationer fram som en överideologi. "Globaliseringen" antas medföra en ökad konkurrens där arbetslöshet kan bli ett resultat. Den tanke som tidigare förts fram om jämlik möjlighet till utbildning var nu frånvarande. I stället dominerade ett ekonomiskt perspektiv, där begrepp som utvärdering, kontroll och kostnadseffektivitet framstod som centrala. De humanistiska idealen om personlig utveckling och självförverkligande ersattes av fokus på kvalificerad arbetskraft med nödvändig kompetens och kunskap. De senaste åren har vi sett en förändring mot en tredje definition av livslångt lärande. Det ekonomiska perspektivet är fortfarande framträdande och marknaden har en central roll. Men nu har det civila samhället och staten tydligare trätt in på arenan. Ansvaret är delat mellan de tre parterna, och det som tydligt betonas är individens ansvar för sitt eget lärande (Rubenson 1996, 2004). Utvecklingen tycks därmed innebära att vuxenutbildning ses som en viktig del i att mobilisera människor att utrusta sig med ekonomiskt nyttiga kunskaper. Alla människor måste utbilda sig för 30

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

l

LIVSLÅNGT LÄRANDE I NÖD OCH LUST

att bli flexibla, anpassningsbara medborgare som är anställningsbara. Samtidigt talas det om utbildningens individnytta och om individens egenmakt - en tanke om att människor genom utbildning kan frigöra sig från de strukturella hinder som omger dem i tillvaron. Med ett sådant synsätt framstår utbildning både som en nytta för samhället och för individen. Genom utbildning kommer den enskilde att bli anställningsbar och kunna försörja sig själv och samhället behöver inte bidra till individens försörjning (Andersson & Fejes 2005). Utbildning spelar därmed en central roll i samhällsplaneringen för att kunna ge människor en bred beredskap att kunna möta och hantera en okänd framtid i en föränderlig värld.

Vuxenutbildning - politiska drivkrafter En tidig bild av vuxenutbildning var att den vuxne deltagaren betraktades som en fullvärdig samhällsmedborgare som valde utbildning efter eget behov. Vuxenutbildningen sågs som en service för medborgare. Några orsaker till utbildningens självklara status kan vara att det efter andra världskriget fanns en starkt utbildningspositiv anda, som hade olika skäl. En samhällelig drivkraft var att vuxenutbildningen genom demokratisk fostran och med en stark tilltro till vetenskapen skulle etablera en motkraft till totalitära ideologier. Samtidigt fanns det ett stort behov av högutbildad arbetskraft, inte minst i uppbyggandet av det välfärdssystem, som skolan utgjorde. En drivkraft var också det ökade trycket från såväl unga som vuxna som sökte sig till utbildning, vilket utmanade det gamla utbildningssystemet (Orring 1959). Länge var folkhögskolan den viktigaste vägen för vuxna att förbereda sig för att erövra real- och/eller studentexamen som privatister vid läroverken. En annan möjlighet var korrespondensinstituten som Hermods och NKI. Genom tillkomsten av kvällskurser och kvällsgymnasier från 1953, senare genom komvux som bildades 1968, utökades dessa möjligheter (Fejes 2003). Vid den här tiden startades också många s.k. dagfolkhögskolor i städerna. Till dessa sökte sig främst gifta kvinnor i medelåldern. Det gamla hemmafruidealet var på utgång. Nu skulle kvinnorna mobiliseras för att komma in i produktionen, inte minst inom den expanderande tjänstesektorn. Under denna period var tanken om begåvning central. Det talades om att tillvarata den s.k. begåvningsreserven. I detta O FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

31

ANDREAS FEJES, STAFFAN LARSSON, SAM PALDANIUS, STAFFAN ROSELIUS

fanns en jämlikhetstanke där alla vuxna som var begåvade, oavsett bakgrund, skulle få chansen att studera. Under 1970-talet utvidgades jämlikhetstanken till att omfatta vuxenutbildning som ett sätt att skapa ett jämlikare samhälle. Den politiska ambitionen förändrades och drivkraften var nu att fokusera på de grupper i samhället som hade kortast utbildning (Andersson & Fejes 2005). Stödsystem för vuxenstudier etablerades som en del i den fortsatta uppbyggnaden av välfärdsstaten. Genom sådana reformer gavs de grupper som bedömdes som "svagare" möjlighet till studier i vuxet liv. Utbildningspolitiken sågs också som ett viktigt verktyg i samhällets strukturella omvandling, där arbetstillfällena inom de primära näringarna minskade snabbt samtidigt som den offentliga sektorn efterfrågade arbetskraft inom omsorgsverksamhet, vård och skola. Sammantaget präglades tidsperioden av tanken att alla människor skulle ha rätt till utbildning, samtidigt som den generellt sett ökade utbildningsnivån sågs som positiv för samhälle och arbetsmarknad. Under senare delen av 1990-talet skedde en stor satsning på Kunskapslyftet, där 100 ooo platser årligen skulle tillskjutas vuxenutbildningen. Målgrupp var återigen de som bedömdes ha behov av mest stöd för att kunna svara upp mot framtidens krav. Efter satsningens slut 2002 kan vi idag se hur bl.a. validering står i fokus inom vuxenutbildningsdiskussionen. Validering handlar om att bedöma och dokumentera en persons tidigare kunskaper och erfarenheter. Att ta tillvara kunskaper och erfarenheter på detta sätt anses tjäna både samhället och individen i och med att personen blir anställningsbar och kan försörja sig själv (Andersson & Fejes 2005). Såväl1950-talets tanke om begåvningsreserven som 1970-talets jämlikhetstanke bygger på en stark, nästan förgivettagen, positiv utbildningssyn. Den positiva utbildningssynen är också tydlig i vår beskrivning av den utveckling som skedde under det tidiga 1990-talet, även om denna period lägger tonvikten på ekonomiska nyckelvärden som exempelvis tillväxt. Sett ur ett annat perspektiv framstår vuxenutbildningens värde inte lika entydigt positivt utan mer problematiskt. Utbildningsekonomisk forskning har till exempel studerat det ekonomiska utbytet av utbildning. Empiriska beräkningar varierar i slutsatserna om hur stor ekonomisk tillväxt som ökade utbildningsnivåer skapar, men de flesta finner avsevärda effekter. Det hävdas t.ex. att investeringar i utbildning ger mer avkastning än investe32

O FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

l

LIVSLÅNGT LÄRANDE l NÖD OCH LUST

ringar i fast kapital i samtliga 14 studerade EU-länder (Björklund m.fl. 2005, s. 108). På den individuella nivån visas att högskoleutbildning väsentligt bidrar till en bättre materiell situation för dem som skaffar sig en sådan utbildning (Rolfer 2006). De får en ordentlig avkastning i form av en personligt bättre materiell situation. Det visar sig dock att det finns en avsevärd andel högskoleutbildade som fått jobb som inte motsvarar deras utbildningsnivå och därmed ger ett sämre materiellt utbyte än det förväntade. Detta brukar i utbildningsekonomiska sammanhang benämnas överutbildning. Att skaffa sig en högskoleutbildning lönar sig dock i allmänhet för individen. När utbildningsekonomerna talar om överutbildning handlar det alltså inte om att högskoleutbildade förlorar på att utbilda sig. Förlorarna finner vi bland dem som har kort utbildning och som slås ut av dem med bättre utbildning. Utbildning har även andra positiva effekter - internationella studier visar att mer utbildning hänger ihop med bättre hälsa och att man lever längre. Det är ju inga obetydliga värden. Å andra sidan bara understryker det hur svår situationen är för dem som saknar utbildning och som vuxenutbildningen vänder sig till. Utbildning kan också problematiseras som ett exkluderande, disciplinerande och tvingande system. De ökande möjligheterna till utbildning som Kunskapslyftet och ett ökat antal högskoleplatser innebar fick till följd att många tog chansen till omskolning eller att skaffa sig en ökad formell kompetens. Detta innebar i sin tur att den utbildningsnivån höjdes, vilket kom att medföra ökade krav för anställning. En anställning som tidigare efterfrågat en tvåårig gyronasieexamen koiJl nu att efterfråga treårig gyronasieexamen eller högskoleutbildning. Därmed sänds signalen att den som är anställd och inte har den högre nivån av utbildning kommer i en instabil situation, med risk att komma på efterkälken gentemot nyanställda med högre utbildningsnivå. Om det utbildningspositiva perspektivet lyfter fram utbildning som något möjliggörande och frigörande för individer, så kan det utbildningskritiska perspektivet hjälpa oss att se att vuxenutbildningen spelar en viktig roll för att forma och disciplinera människor. Det utbildningskritiska perspektivet fokuserar på relationen mellan å ena sidan samhällets/kollektivets vilja och rätt och å andra sidan individens vilja och rätt. Ett kritiskt perspektiv ser inte samhällets/kollektivets vilja som självklart styrande, utan ser relationen mellan samhälle och individ som en förhandling. C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

33

ANDREAS FEJES, STAFFAN LARSSON, SAM PALDANIUS, STAFFAN ROSELIUS

I de fall vi pekat på så har utbildningen en speciell position i ett större sammanhang där samhället håller på att förändras. Utbildning kan här användas för att förbereda människor för de nya omständigheter och krav som ingår i samhällsförändringen eller omskola dem för att bli dugliga och funktionella i den nya samhällsordningen.

LISA, SEYLA OCH KALLE- TVÅNG ELLER MÖJLIGHET TILL UTBILDNING?

För att belysa perspektiven av att se utbildning som tvång och/eller möjlighet återvänder vi här till Kalle, Seyla och Lisa. Vi kan till exempel se att om samhällets beslutfattare bestämmer att nu skall nya grundläggande kompetensnivåer införas så får det konsekvenser för de människor som redan skaffat sig kompetenser enligt den tidigare normen. Anta att gränsen för högskolebehörighet höjs från tvåårig till treårig gymnasieutbildning. Då skulle möjligheterna att bli antagen till högskola på befintliga betyg minska. Lite äldre arbetstagare som Kalle kan plötsligt bli låsta till sin nuvarande arbetssituation. Om Kalle försöker söka ett nytt jobb och saknar treårig gymnasiekompetens riskerar han att bli utsorterad i första urvalet. Om Lisa hade haft tvåårig gymnasiekompetens och sen blivit arbetslös hade hon ställts inför en än svårare situation. Kalle skulle i bästa fall kunna kringgå merittröskeln med sin yrkeserfarenhet men en ung människa som Lisa har ingen sådan erfarenhet att hänvisa till. Hon ställs inför valet att komplettera sina betyg eller att få en försvagad position på arbetsmarknaden som kortutbildad. Ett beslut på samhällsnivå har skapat faktisk partiell exklusion av människor. Om vi formulerar det något hårdare så får individen välja mellan att "ställa in sig i ledet" eller hamna utanför. Kalle kan till exempel sägas besitta viktiga kunskaper, men de är inte riktigt tillräckliga för att kunna omfatta den nyanställda Seylas kunskaper. Han känner att han inte kan bevaka sin position. Utifrån ett utbildningskritiskt perspektiv kan vi därmed se Kalles agerande som självreglering och disciplinering. I en situation av konkurrensutsättning står Kalle inför valet att utbilda sig för fortsatt anställning inom sitt nuvarande arbete eller att välja något helt annat. Att byta karriär innebär ett risktagande. För Kalle, som är i den övre medelåldern, kan det vara svårt att få arbete på en arbetsmarknad där yngre medarbetare tycks prioriteras. Frågan blir här 34

O FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

l

LIVSLÅNGT LÄRANDE l NÖD OCH LUST

vilken valfrihet Kalle har. Genom att välja universitetsstudier gör Kalle ett val som ligger i linje med det politiska intresset av att alla skall vara anställningsbara. Han utbildar sig på arbetsgivarens och sin egen bekostnad och får därigenom en kompetens som gör att han fortfarande är anställningsbar. Men vad hade konsekvensen blivit om Kalle i stället för att läsa sådant som skulle kunna vara gångbart på arbetsmarknaden, hade valt att läsa kurser inom sitt eget intresseområde? Hade han då haft en anställning efter ett års studier? Hade utbildningen höjt hans anställningsbarhet? Utifrån ett utbildningskritiskt perspektiv skulle vi kunna säga att valfriheten för Kalle är begränsad. Samhällets krav på anställningsbarhet har internaliserats och blivit en del av Kalle, och därmed väljer han i slutändan universitetsstudier i ekonomi. Vi kan också se Kalles val som något positivt. Genom sina studier får han en nystart i sitt arbete. studietiden har gett honom tid till viss avkoppling, samtidigt som han fått lära sig nya saker. Väl tillbaka på jobbet kan han nu, på ett mer avancerat sätt än förut, föra och följa med i diskussioner med sina övriga högre utbildade kollegor. Hans kontakter med utländska kunder har också underlättats. Kalle känner sig med andra ord mer kompetent och säker på det han gör. Ser vi till Seyla har studier för henne alltid varit en självklarhet. Hennes föräldrar, som själva är akademiker, har uppmuntrat henne till vidare studier. På olika sätt har hon försökt läsa av vad som krävs för att få ett bra jobb, något som hon nu har. I ett utbildningskritiskt perspektiv kan vi se hennes studiebana som ett tvång. Genom det starka stödet hemifrån, och den socialisation som sker inom hemmets ram (se t.ex. SOU 2000:47 för diskussion om föräldrars utbildningsbakgrund kopplat till barnens studieval), har Seylas val varit begränsat. Att välja något annat än akademiska studier var för henne otänkbart. Hennes val av högre studier har legat väl i linje med den politiska retoriken, där alltfler ungdomar skall skaffa sig högre utbildning för att kunna bli anställningsbara. Utifrån ett utbildningspositivt perspektiv kan vi se hennes studieval som något gott som ger henne möjlighet att skaffa sig ett arbete hon önskar. Bortsett från det kalla bemötande hon upplever från vissa av sina kollegor, trivs hon på sitt arbete. Hennes chef uppmuntrar henne och visar uppskattning för det hon gör. Lisas beslut att gå på folkhögskola kan tyckas ha varit ett "val under galgen", hennes attityd till utbildning tycks i detta skede präglad av negativa erfarenheter av ungdomsskolan. Men vad händer med Lisa under året C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

35

ANDREAS FEJES, STAFFAN LARSSON, SAM PALDANIUS, STAFFAN ROSELIUS

på folkhögskolan? Som så många andra som provat på folkhögskolestudier upplever hon att hon blir sedd och tagen på allvar, hennes självförtroende växer, studierna går bättre och är mer lustfyllda än hon väntat sig. Hon träffar kamrater som har en liknande situation som hon själv, efterhand har hennes ambitioner och bildningsprojekt (Berndtsson 2ooo) utvecklats. Hon vågar tro på att hon också ska klara de akademiska studier som ska ge henne en god grund för ett gott yrkesliv. Via en av skolans lärare kommer hon också i kontakt med ett nätverk av kvinnliga entreprenörer där hon får stöd och praktiska tips i sina planer om att bli egen företagare. "Det här är det bästa jag någonsin gjort", säger hon till sina gamla arbetskamrater på företaget (Paldanius 2003). En intressant aspekt i relationen mellan samhällets vilja och individens vilja är den potentiella konflikten. Samhället betecknar Lisa enligt en standardiserad norm som svag, kortutbildad och icke anställningsbar. Samhällets vilja är att hon skall åtgärda sin problematiska situation (sig själv som ett samhällsproblem) genom att skaffa sig rekommenderade meriter från utbildningsväsendet och sedan bli produktiv i arbetslivet.

Livslångt lärande och vuxenutbildning under det tidiga 2000-talet Vi har nu diskuterat ett utbildningspositivt och ett utbildningskritiskt perspektiv på vuxehutbildning. Som vi har visat lyfts livslångt lärande idag fram som ett centralt begrepp i svensk politisk retorik, inom forskning, media m.m. Ett skifte har skett från att tala om utbildning till att tala om lärande. Ett sådant skifte har de-institutionaliserat lärandet, dvs. flyttat tanken om lärande från att vara knutet till enskilda institutioner till att även inkludera sådant lärande som sker i vardagen och på arbetsplatsen (Chappell m.fl. 2003). Därigenom kan vi säga att vårt liv koloniseras av ständigt lärande, dvs. ett liv där lärande påbjudes alltid och överallt. I detta kapitel har vi till stor del fört vår diskussion i relation tilllärande i ett institutionellt sammanhang - vuxenutbildning. Trots detta vill vi i denna sista del bland annat knyta vår diskussion till aktuella politiska strömningar. Som John Field (2006) påpekar har utvecklingen på den europeiska arenan rört sig från att fokusera på utbildning för individens möjligheter att utvecklas i arbetslivet och livet i övrigt till att gå mot en fokus på yrkesC> FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

l

LIVSLÅNGT LÄRANDE l NÖD OCH LUST

inriktad utbildning. En liknande utveckling tycks även ske i Sverige. Den socialdemokratiska regeringen som satt vid makten fram till hösten 2006 talade i slutet av sin regeringsperiod om att göra satsningen på yrkesutbildning på gymnasiet tydligare i kombination med satsning på fler eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningar. En sådan utveckling blev än mer tydlig efter att en borgerlig regering tog över styret i Sverige efter valet 2006. Det statliga bidraget till kommunal vuxenutbildning lades nu in i det generella statsbidraget till kommunerna, vilket innebar en drastisk nerdragning av möjligheterna till studier på gymnasienivå för vuxna. Även det specifika rekryteringsbidraget togs bort samtidigt som arbetsmarknadsstyrelsens medel för satsningar på arbetslösas kompetensutveckling skars ner. Ett argument var att finansiering av arbetsmarknadsutbildning inte var statens angelägenhet. I stället borde det ligga i företagens intresse att betala utbildning för personal som de är i behov av. Kan man därmed dra slutsatsen att vi inte är dömda tilllivslångt lärande? Kan vi "slippa" studier och lärande i vuxen ålder? Ett par år senare lanseras "Frivux" (SOU 2008:17) med avsikten att förändra vuxenutbildningens organisation. Vad vi kan iaktta här är hur vuxenutbildningen föreslås bli mer frikopplad från den kommunala organisationen. Offentliga sektorn har under de senaste decennierna varit under inflytande av vad man på engelska kallar "New Public Management" - en styrningsfilosofi som successivt kommit att prägla praktiskt taget alla verksamheter. I denna finner vi ursprunget till upphandlingstänkandet, men också till den senaste reformen, som i grunden har drag av privatisering av en tidigare offentlig verksamhet. Utbildningar blir här alltmer en vara och medborgarna blir kunder på en marknad av utbildning. Ett fortsatt tänkbart scenario är att de studerande betalar vad det kostar, vilket är verklighet i många länder. Det blir då en vuxenutbildning för dem som har råd. Detta är en utveckling stick i stäv med 70-talets reformer och jämlikhetsresonemang. Utbildning blir inte en rättighet, inte heller blir det ett tvång, utan det blir en vara som man köper om man vill och har råd. Vi har genom berättelserna om Seyla. Kalle och Lisa besvarat frågan om tvång eller frihet till utbildning ur ett positivt och ett kritiskt perspektiv. Människor som hamnar i olika situationer upplever möjligheten respektive tvånget olika. Samtidigt kan vi se hur samhället i alla tider har haft en ambition att styra människor i enlighet med olika ideal. Vad vi ser idag är en förändring när det gäller om utbildning erbjuds som ett realistiskt

C>

FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

37

ANDRBAS FBJBS, STAFFAN LARSSON, SAM PALDANIUS, STAFFAN ROSBLIUS

alternativ bland andra, eller om utbildning erbjuds som det enda realistiska alternativet. Frågan om frivillighet/valfrihet eller påbud/tvång har skiftat i takt med att olika förändringar ägt rum globalt och nationellt. En viktig sida av den globala förändringen är övergången från material- och maskinbaserat kapital till humankapitaL Eftersom naturens materiella resurser (kapital) redan på 1960-talet framstod som ändliga var ekonomerna tvungna att sadla om och börja kalkylera med andra kapital. Gary Beckers (1993) tes om humankapital har sedan gjort ett segertåg över världen. I stället för att mervärde skapas genom att förädla naturens resurser så kan nu mervärde skapas genom att förädla människors kapital. Utbildning blev helt enkelt vår nya industri och människans kompetens/kapital den nya ekonomiska produkten/handelsvaran. Den globala ekonomiska karusellen kräver att kapital och produkter förädlas i linje med principen för tillgång och efterfrågan. Förädlat kapital i form av unga välutbildade som spottas ut ur "industrierna" i Sverige omsätts till exempel i Norge. Det är i detta spänningsfält som Kalle, Seyla och Lisa befinner sig. Strukturer i samhället formar de ramar inom vilka de kan röra sig. Ramarna är dock inte determinerande för hur valen sker. När Lisa ställs inför alternativet arbetslöshet eller studier och möter arbetsförmedlingens vägledare upplever hon sig möta en representant för "Samhället" som talar om för Lisa att utbildning är bra och nyttigt för just henne. Om utbildning varit bra för många så är det bra för Lisa också. Vägledarens förfaringssätt bygger på en ide om medborgaren och samhället som en homogen enhet och att vi kan tala om för andra vad som är bra och nyttigt. Emellertid innebär dagens individualistiska och mångfaldsbetonade samhälle att detta kan framstå som en tvivelaktig handling. Vi måste i stället försöka finna vägar att erbjuda och presentera utbildning som ett bra alternativ för att inkludera flera grupper i samhället. Är det olämpligt att tvinga Lisa till utbildning? Är det kanske till och med olämpligt att försöka manipulera/övertyga Lisa så att hon tror sig vilja studera? Kan vi inte lika bra säga att det är vårt ansvar att inte lyssna på Lisas rationella ointresse och tala om att hon skall studera vare sig hon vill eller inte, därför att vi vet hur det kommer att gå om hon inte gör det? I en produktionsverksamhet kan vi här se olika teoretiska och praktiska kunskapsnivåer som direkt påverkar produktivitet eller effektivitet. En högre kunskapsnivå som är omsättbar i produktion kan antas äga intresse O FORFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

l

LIVSLÅNGT LÄRANDE I NÖD OCH LUST

och värderas positivt inom näringslivet. En hög teoretisk kunskapsnivå som inte direkt kan omsättas praktiskt kan ändå värderas högt inom näringslivet. Detta anknyter den tidigare nämnda aspekten när samhällets makthavare beslutar om en förändring av kunskapsstegen. Ett så allmänt påbud från samhällets beslutsfattare får säkert ett visst genomslag i offentlig sektor och näringsliv. Detta kan till exempel yttra sig i sortering av ansökningar och i anställningsintervjuer. Den första sorteringen som äger rum är av samtliga sökande som inte har tidigare erfarenhet och då kommer den högsta examensnivån att vara utslagsgivande (bättre att välja en treårig än en tvåårig gymnasieutbildning). Vi hårddrar argumentet här genom att välja bort förmågor som har sin grund i social kompetens, ledaregenskaper, etnicitet, kön, etc. Kunskap ses idag ofta som en fårskvara som kan förbrukas över tid och därmed uppstår ett behov av ny kunskap. Om hjulen snurrar rimligt fort så kommer en arbetstagare att behöva uppdatera sina kunskaper med jämna mellanrum. Då behövs inte bara kortare specialkurser utan också mer grundläggande utbildning. Ett sådant samhälle skapar och innebär en situation där individen tvingas att ständigt uppdatera sig, ständigt vidareutbilda sig. För Kalle innebär detta ett hårt slag. Han har levt med föreställningar om att en arbetstagare behöver en grundläggande utbildning och efter det räcker vidareutbildning inom företaget för en lagom karriär. Dessa ideer fungerade utmärkt i det samhälle där Kalle växte upp, delvis därför att Kalle jämfört med andra i sin generation hade en förhållandevis god utbildningsnivå. Men som vi har visat är det andra scenarier som målas upp som viktiga på den policyskapande nivån, vilket också får effekter i de möjligheter och alternativ som skapas till utbildning i vuxen ålder.

Avslutande reflektioner Det går inte att entydigt besvara frågan om livslångt lärande ska ses som ett tvång eller ett fritt val för individen. Fullt klart är emellertid att samhället sedan länge har intresse av att den samlade kunskapsnivån bland medborgarna håller hög och aktuell kvalitet. Samhällets åtgärder för att förverkliga detta mål består av såväl olika stödåtgärder som av mer eller mindre uppfordrande policydokument. Vi har sett hur en förändring har skett i hur livslångt lärande definierats och fyllts med innehåll. Internationella tendenC FÖRFATTARNA OCH STUDENTLJTTERATUR

39

ANDREAS FEJES, STAFFAN LARSSON, SAM PALDANIUS, STAFFAN ROSELIUS

ser och de politiska strömningar som vid olika tillfållen varit rådande såväl som det inhemska konjunkturläget har här varit viktiga bestämningsfaktorer. Vad som under senare år emellertid förefaller tydligt är att vuxenutbildning på gymnasial nivå inte längre ses som en "rättighet" för stora delar av dem som så önskar. I stället skall dessa människor "tvingas" alternativt ges "möjlighet" till arbete (beroende på den enskildes perspektiv). För att nå anställning är därmed kanske inte studier på gymnasial nivå det som skall möjliggöras via statliga insatser. I stället skall den enskilde utbilda sig inom områden som ger direkt anställning, alternativt erhålla en anställning inom vilken behovet av utbildning tillgodoses. Därmed kan vi säga att både tvånget och möjligheterna till utbildning tar sig nya uttryck. Delvis kan det upplevas som ett tvång att behöva genomgå en yrkesutbildning när det primära intresset är att studera kärnämnen med syfte att kunna söka till högskolan. Samtidigt kan dock nya möjligheter till yrkesutbildningar öppna sig, möjligheter som tidigare kanske inte fanns. De senaste internationella trenderna visar på en annan utveckling: medborgarna får göra som de vill. Om de vill förbättra sin situation så får de köpa utbildning - investera i sin egen kompetens. Har de inte råd, så blir det inget - då kan de inte förbättra sin ställning. Likaså blir då bildning en kulturvara som man väljer att köpa- man konsumerar då bildningen. I detta fall försvinner en del av frågorna om tvånget att studera - många kommer inte att kunna utbilda sig helt enkelt - de tvingas avstå från att utbilda sig som vuxna. Denna situation präglar ännu inte svenskars vardag, men den är ett helt realistiskt scenario, eftersom det finns en stark ideologisk tendens i samtiden som driver på åt detta håll. I denna text har vi visat att utbildning kan betraktas och upplevas som både ett tvång och en möjlighet beroende på bakgrund och situation. Det som beskrivs som en gränslös möjlighet visar sig innehålla nya begränsningar. Allt beror på varifrån man tittar. Vi har genom att granska olika policydokument gett en bild av statens mål med vuxenutbildningen och ställt detta mot de vuxenstuderandes reflektioner inför deltagande i vuxenstudier. Vi har vidare diskuterat livslångt lärande och vuxenutbildning ur såväl ett utbildningspositivt som ett kritiskt perspektiv. Det finns en risk att det formas en vuxenutbildning som till stora delar tvingar människor till utbildning vare sig de vill eller inte. Utbildning som fritt val bygger på att en individ väljer en utbildning som ett gott val för 40

O FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

l

LIVSLÅNGT LÄRANDE l NÖD OCH LUST

henne och hennes framtidsbild, dvs. förutsättningen att individen är förmögen att ta ett förnuftsbaserat beslut. Aandra sidan kanske de helt enkelt utesluts från utbildning - det är tvånget att avstå.

REFERENSER Andersson, Eva, Laginder, Ann-Marie, Larsson, Staffan & Sundgren, Gunnar (1996) Cirkelsamhället studiecirklars betydelser för individ och lokalsamhälle. SOU 1996:47 Stockholm: Utbildningsdepartementet. Andersson, Per & Fejes, Andreas (2005) Kunskapers värde: Validering i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Assarsson, Lise-Lotte & Sipos-Zackrisson, Katarina (2005) Iscensättande av identiteter i vuxenstudier. Linköping: Linköping Studies in Education and Psychology. Nr 103. Becker, G. S. (1964) Human capital. New York: Columbia University Press. Berndtsson, Rolf (2ooo) Om folkhögskolans dynamik: möten mellan olika bildningsprojekt Linköping: LiU-Tryck. Björklund, Anders & Lindahl, Mikael, med kommentar av Sven Oscarsson (2005) Utbildning och ekonomisk utveckling: vad visar den empiriska forskningen om orsakssambanden? Stockholm: Utbildnings- och Kulturdepartementet. Chappell, Clive, Rhodes, Carl, Salomon, Nicky, Tennant, Mark & Yates, Lyn (2003) Reconstructing the Iifelong learning: Pedagogy and identity in individual, organisational and social change. London: Routledge Palmer. Desjardins, Richard (2004) Learningfor well being: studies using the international adult literacy survey. Stockholm: Institute of international education. Fejes, Andreas (2003) Kvällsgymnasiser - resultatet av ett vägval i vuxenutbildningens historia. Vägval i skolans historia, 3(4). Fejes, Andreas (2006) Constructing the adult learner: a governmentality analysis. Linköping: Linköping Studies in Education and Psychology. Nr 106. Field, John (2006) Lifelong learning and the new educational order. Toke on Trent: Trentham books. Johansson, Lena, Ekervall, Hedvig (1976) Livssituation och vuxenstudier. Stockholm: Sociologiska institutionen. Korsgaard, Ove (1996) The Impact of Globalisatian on Adult Education. 1: Shirley Walters (red.) Globalisation, Adult Education and Training. London & New York: Zed Books, s. 15-26.

O FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

41

ANDRBAS PBJBS, STAPPAN LARSSON, SAM PALDANIUS, STAPPAN ROSBLIUS

Larsson, Staffan, Alexandersson, Claes, Thång, Per-Olof & Helmstad, Glenn (1986) Arbetsupplevelse och utbildningssyn hos icke facklärda. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Orring, Jonas (1959) Flyttning, kvarsittning och utkuggning i högre skolor i relation till folkskolans betygsättning. Stockholm: SoU 1959:35. Paldanius, Sam (2002) Ointressets rationalitet: Om svårigheten att rekrytera arbetslösa till vuxenstudier. Linköping: Linköping Studies in Education and Psychology. Nr 86. Paldanius, Sam (2003) Det här borde alla få prova I SOU 2003: 112. Deltagares upplevelse av folkbildningen (SUFO 2). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Rolfer, Bengt (2006) Lönar sig utbildning? Stockholm: FAS. Rubenson, Kjell (1975) Rekrytering till vuxenutbildning. En studie av kortutbildade yngre män. Göteborg: Doktorsavhandling. Acta Universitatis Gothoburgensis.

42

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

N ...J

w

l-

a..

FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

159

ANNA BJUREMARK, EVA-MARIE HARLIN, SOFIA NYSTRÖM

grammets bristande förmåga att ändra rådande maskulina, akademiska kultur (Wistedt 2001). Idag finns knappast någonting i texterna kring programmet som vänder sig till just kvinnor, och det som nu lyfts fram är sådant som förefaller attrahera den unga, traditionella och oftast manliga studenten. Hösten 2007 är 2 av 23 inskrivna studenter kvinnor, vilket kan förstås som att det ena könets dominans inte har gått att bryta och att man till dagens !T-program i första hand rekryterar manliga studenter från gymnasiets naturvetenskapliga och tekniska program. I texterna kring !T-programmets etablerande uppträdde tankar om det annorlunda och att programmet på ett avgörande sätt skulle skilja sig från andra civilingenjörsutbildningar. Det specifika som anges är helhetsperspektivet, det tvärvetenskapliga tänkandet, PBL-konceptet som undervisningsfilosofi samt en specifik strävan att få in kvinnor i de traditionellt manliga civilingenjörsutbildningarna (!T-programmet 1995-03-02). Drygt tio år senare lever en del av dessa föresatser kvar, men nu är ett samhällsperspektiv också starkt närvarande i texterna, även om det förväntade kommande yrket är ingenjörens. Här beskrivs en ingenjör som är beredd på att möta samhällets och enskilda individers krav på etik, miljö, resurshushållning och ekonomi och som har kompetens att lösa uppkomna problem. De studerande ska därför tillägna sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen för att förstå och tillämpa dessa inom det teknikområde de väljer för sin fortsatta yrkesverksamhet. Intresset för just dessa specifika ämnen har också visat sig vara en mycket betydelsefull faktor för att lyckas med studierna. satsningen på kvinnor med humanistisk och samhällsvetenskaplig bakgrund de första åren av programmets historia kan mot bakgrund av detta ses som mer eller mindre dömd att misslyckas. Den enskilda studerande ska också under studietiden ha utvecklat förmåga till professionell skriftlig och muntlig kommunikation. Det innebär bland annat att kritiskt kunna granska och diskutera sitt examensarbete i tal och skrift. Genom examensarbetet, motsvarande 30 högskolepoäng, ska studenten visa att han/hon utvecklat sin kompetens som yrkesmänniska genom att ha tillgodogjort sig relevant facklitteratur som kan relateras till ett kommande arbete. Dessa kunskaper ska också kunna ligga till grund för studier på högre nivåer i universitetsvärlden.

160

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

7

LOCKBETEN OCH KONSUMENTUPPLYSNING ...

MELLAN FRIHET OCH NYTTA- AKADEMIN SOM EXEMPEL Universitetens uppgift har sedan länge beskrivits som att producera, granska, reproducera, distribuera och lagra kunskap. Den kunskap som uppstår genom undervisning och forskning ska sedan göras praktiskt tillgänglig för samhället. Samma samhälle anses också kunna ställa krav på användbara och nyttiga kunskaper, vilka också förväntas höja kompetensen hos medborgarna. Samtidigt förutsätter vetenskapen en frihet och obundenhet från instrumentella direktiv, för att kraven på saklighet, öppenhet, objektivitet och universalitet ska kunna uppfyllas. Det betyder att en obalans åt det ena eller andra hållet antas kunna förvandla universiteten till elfenbenstorn eller kunskapsfabriker (Franke-Wikberg 1994). Målet för universitetsutbildningarna i kunskapssamhället kan också förstås utifrån lag och förordning, och det kan vara av intresse att se hur formuleringar förändrats över tid. HL 1977:218 §2 Utbildning inom högskola skall bygga på vetenskaplig grund. Utbildning skall anordnas så att de studerande förvärvar kunskaper och fårdigheter samt utvecklar sin förmåga att kritiskt bedöma företeelser av olika slag. Utbildningen skall främja att de studerande förbereder sig för skilda yrken eller vidareutvecklar sig inom yrken de redan utövar. Inom utbildningen skall kunskaper och fårdigheter som funnits inom arbets- och samhällslivet i övrigt tillvaratas. All utbildning skall främja de studerandes personliga utveckling. Som ett allmänt mål för utbildningen gäller att den skall främja förståelsen av andra länder och för internationella förhållanden HL 1992:1434 § 9 Den grundläggande högskoleutbildningen skall, förutom kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem, samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studentens förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. I den senare förordningstexten är portalparagrafen om att högskolans utbildningar skall vila på vetenskaplig grund borttagen. Likaså är målet att främja de studerandes personliga utveckling och förståelse för internationella förhållanden nedtonad. I stället finns en betoning på problem-

C> FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

161

ANNA BJUREMARK, EVA-MARIE HARLIN, SOFIA NYSTRÖM

lösning och informationsutbyte på vetenskaplig nivå. Detta skulle kunna tolkas som en språklig glidning när det gäller högskoleutbildningens karaktärsdanande målsättning och innebörden i begreppet "vetenskaplig grund". Kritiska röster ställer frågan om dessa aspekter av högskolans mål numera ska hänföras till avdelningen akademisk nostalgi (Ylijoki 2005).

Kvale beskriver det som att snabba förändringar av produktionsteknik och konsumtionsmönster ställer krav på ett effektivt och flexibelt lärande, och kunskapssamhället kräver aktiva medborgare som själva är motiverade att stärka sin personliga och professionella utveckling. Han ser också utbildningssystemens uppgift idag som att förbereda individerna för en livslång flexibel anpassning till rollen som konsumenter, vilket skulle kunna uppfattas som någonting annat än en utbildning som utvecklar förmåga till självständighet och kritiskt tänkande (Kvale 2007). I Linköpings universitets generella verksamhetside, i form av den strategiplan som tidigare nämnts, talas om att utbildningen vid LiU ska präglas av samhällsrelevans, dvs. genomföras i en ömsesidig dialog och i samverkan mellan universitet, samhälle och näringsliv. Målen ska nås genom att bedriva högkvalitativ, krävande, stimulerande och studentcentrerad utbildning i god studiemiljö och genom att man examinerar studenter av toppklass som är eftersökta på arbetsmarknaden. En väl genomförd utbildning och examination utifrån det resurstilldelningssystem vi har idag är också en nödvändig inkomstkälla för universitetet. I studentspegeln 2007 visar enkätstudien att drygt fyra av fem studenter påbörjade sina studier för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Detta var särskilt vanligt bland de studenter som läste till civilingenjör (90 %) medan endast 64 % av studenterna inom humaniora och teologi uttryckte samma sak (Högskoleverket 2007). Tankeväckande är även att en av fem uppfattade sina studier som ett alternativ till arbetslöshet, vilket var vanligare bland studenter inom humaniora och teologi, vars utbildningar inte har en självklar koppling till arbetsmarknaden. Detta kan tolkas som en realitetsanpassning med anledning av ökade krav på akademisk examen och de senaste tjugo årens arbetsmarknadsåtgärder.

162

O FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

7 LOCKBETEN OCH KONSUMENTUPPLYSNING •..

SAMMANFATTANDE JÄMFÖRELSE

Det förefaller som att traditionernas makt väger tyngre än såväl politiska ambitioner som den utbildningsmarknad som skapats. Kursinformationen är skriven på ett sådant sätt att vissa kan känna sig inkluderade, medan andra på samma sätt kan uppleva att den här utbildningen inte är till för dem. Ur student- eller deltagarperspektiv kan den ses som en första inträdesport till en utstakad väg eller till en förvirrande slingrig stig. Informationen kan också ses som ett uttryck för utbildningsanordnares uppfattningar om tänkta målgrupper. Den tycks vara skriven så att den betonar vem studenten/deltagaren är eller förväntas vara innan man kommer till utbildningen. Det kan handla om frågor som utbildningsbakgrund och sociala kategorier som exempelvis klass och kön. Det tycks uppenbart att det idag finns en tydlig könsuppdelning inom utbildningsväsendet i Sverige. Akademin kännetecknas av olika könsskapande processer (Husu 2005) som i praktiken kan tänkas ha betydelse för de utbildningsval som kvinnor och män gör, vilken inriktning individer väljer men även vilka tjänstepositioner de innehar eller tilldelas (Högskoleverket 2006). Ett exempel på detta är SACO:s undersökning bland ungdomar mellan 15 och 24 år där det framträder en skillnad i vad unga män och kvinnor vill bli. Män vill i högre grad utbilda sig till civilingenjörer och civilekonomer samtidigt som kvinnor föredrar utbildningar till psykolog, socionom och lärare (Bengtsson 2006). Denna skillnad visar sig bestå även vid !Tprogrammets satsning på att öka rekryteringen av kvinnliga studerande. Vidare handlar kursinformation om vad som förväntas ske med individen under utbildningen och vad som förstärks och/eller utmanas genom utbildningen. Exempel på en utmaning kan vara det speciella undervisningskoncept som finns inom !T-programmet, det problembaserade lärandet. Inom ämnet historia kan en utmaning vara det kritiska tänkandet och inom U-landslinjen en problematisering av deltagarnas "rädda-världenperspektiv". Exempel på en förstärkning under utbildningstiden och vad man ska bli efter avslutad utbildning kan inomU-landslinjen handla om att ha förvärvat ett livslångt engagemang som samhällsmedborgare. Inom ämnet historia kan ett förväntat resultat vara ett fördjupat bildningsideal, medan man inom !T-programmet avser att göra det möjligt för studenten att bidra till framtida lösningar på världens tekniska problem.

O FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

ANNA BJUREMARK, EVA-MARIE HARLIN, SOFIA NYSTRÖM

Avslutande reflektioner Det som behandlats i det här kapitlet kan förstås som skillnaderna mellan en kunskapsproduktion som drivs utifrån enskilda individers mer allmänna nyfikenhet och intresse och en kunskapsproduktion med professionella utgångspunkter eller policyskapare och externa krafter som marknad. Sammantaget har vi i texterna också funnit uttryck för olika sätt att tänka kring kunskap och lärande. Folkhögskolans huvuduppgift har sedan länge en tradition som bygger på allas rätt till bildning. Men parallellt med denna ambition har det också tidigare i historien funnits kurser av mer yrkesmässig karaktär. Sedan 70-talet har folkhögskolans utbud av olika typer av yrkesutbildningar eller yrkesinriktade kurser ökat och många av dem är eftergymnasiala (Landström 2004). En ny förordning trädde i kraft våren 2007 som skiljer sig från tidigare genom att den mer tydligt skriver fram vilka verksamhetsområden som ska prioriteras. Vilka målgrupper som ska prioriteras förväntas utbildningsanordnarna själva kunna identifiera. En mer påtaglig ambition kring utvärdering av verksamheten är också framskriven, vilket kan ses som en något tydligare styrning av hur de statliga anslagen ska användas (Folkbildningsrådet 2007). U-landskursen kan förstås som en utbildning som har en viss yrkesinriktning, men med sitt huvudsakliga fokus knutet till ett mer allmänt bildningsinnehålL Den har även som målsättning att utveckla ett kritiskt tänkande, vilket studenten förväntas uppnå genom att lära sig att granska och välja ut fakta från olika källor. Detta förekommer också i undervisningen som utgår ifrån ett problembaserat lärande. Men det finns skillnader i tolkningen av vad som är problembaserat. Medan det problembaserade lärandet inom IT-programmet bygger på förutbestämda mål som definierats av utbildningsansvariga, definierar deltagarna på U-landskursen själva sina mål utifrån den kursbeskrivning som framgår av kurskatalogen. Denna skillnad mellan de båda programmen visar att styrningen inom det problembaserade lärandet kan vara mer eller mindre påtaglig och därmed ge olika utrymme för de studerande att fritt formulera lärandets innehåll. I historieämnet tycks tanken leva kvar att studierna ska syfta till en större förståelse för olika händelseförlopp och samhällsförändringar i omvärlden. IT-programmet framstår dock i texterna som den utbildning som bäst lever upp till de ideal och strävanden som det nya kunskapssamhället ställer. En

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

7

LOCKBETEN OCH KONSUMENTUPPLYSNING ...

annorlunda vision om ett ingenjörsjobb utmålas i texterna och beskrivs skilja sig från andra ingenjörsutbildningar. Kommunikation och samverkan med andra yrkesgrupper lyfts fram utifrån den framskrivna positionen projektledarskap, dvs. ett förväntat chefskap. I programdokumenten ges också en samstämmig bild av vad utbildningen syftar till och hur studenten och hans eller hennes kunskap och kompetens ska värderas. Denna bild förefaller också stämma väl överens med Bolagnadeklarationens student, den som är anställningsbar, flexibel och som bidrar till att främja Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent (Bolognadeklarationen 2007). En sammanfattande tolkning när det gäller synen på kunskap och lärande inom de studerade utbildningarna kan beskrivas som att !T-programmet betonar framtiden och dess förväntade behov som styrande för vad utbildningen ska handla om. Historieämnet och folkhögskolans U-landslinje bygger båda mera på erfarenheternas betydelse för hur utbildningarna iscensätts. Här framträder beskrivningen av en allsidig utveckling av människans intellektuella, konstnärliga och fysiska aktivitet med målet att medborgaren ska göras kapabel att delta i det offentliga livet (Gustavsson 1996). Mot denna bakgrund av vår analys frågar vi oss om och hur det är möjligt att bryta traditionella sätt att tänka som förefaller prägla de olika utbildningar vi har studerat. Hur är det tänkt att iscensättningen av själva lärandet ska gå till och vad ska utbildningarna låta sig påverkas av i framtiden? Ska de styras av ekonomiska faktorer, politiska ideologier, enskilda individers utbildnings- eller bildningsmål eller sådant som en tänkt arbetsmarknad i en kommande framtid kan tänkas behöva? Vem eller vilka ska ha tolkningsföreträdet; politiker, den s.k. marknaden, utbildningsanordnare eller blivande studenter och deltagare? De bilder som vi tecknar i detta kapitel kan förhoppningsvis leda till en medvetenhet hos utbildningsanordnare om samspelet mellan samhällets utbildningspolitik, marknaden och utbildningens självförståelse, som i sin tur kan ge blivande studenter och deltagare möjligheter att göra mer underbyggda val.

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

ANNA BJUREMARK, EVA-MARIE HARLIN, SOFIA NYSTRÖM

REFERENSER Assarsson, Liselotte & Sipos Zackrisson, Katarina (2005) Iscensättande av identiteter i vuxenstudier. Linköpings universitet: AB Danagårds Grafiska. Barnes, Douglas (1978) Kommunikation och inlärning. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Becher, Tony (1994) "The Significance of Disciplinary Differences." Studies in Higher Education. Vol. 19, Nr 2. Bengtsson, Jonas (2006) Dagens unga -framtidens akademiker, SACO, [Internet den 6 september 2007 http://www.saco.se/upload/doc_archive/4973·Pdfl. Bergstedt, Bosse & Helmstad, Glen (2003) Existens och folkbildning. I: Paldanius, Sam, Bergstedt, Bosse & Helmstad, Glen (2003). SOU 2003:112 Deltagares uppfattning av folkbildning: delbetänkande, Stockholm: Elander Gotab. Berntsson, Rolf (2ooo) Om folkhögskolans dynamik. Linköping Studies in Education and Psychology 75. Linköpings universitet, Department of Bahavioral Sciences. Blackmore, Paul (2007) Disciplinary differencies in academic leadership and management and its development: a significant factor? Research in PostCompulsory Education, 12:2, s. 225-239. Bolagnadeklarationen (http://www.sweden.gov.se/ sb/d/t895/a/12632;jsessionid=ahiGu4_HQbsd). Clegg, Stewart R. (2ooo) Foucault, Management and Organizations. I: McKinley, A. & Starkey, K. (red.). Foucault, Management and Organizations Theory. London: Sage. Folkbildningsrådet (2004) Folkbildningen framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter. Hässleholm: Norra Skåne Offset. Folkbildningsrådet (1996) Om folkhögskolan. Historia, fakta, verklighet, vision. Stockholm: Folkhögskolans informationstjänst. Folkbildningsrådet (2007) [Internet den 9 oktober 2007 http://www.folkbildning. se/download/58o/x/Förordning_2007.pdf]. Folkhögskolornas informationstjänst (2oo6a) Folkhögskolor 2oo6/2007, Folkhögskolans informationstjänst: Stockholm. Folkhögskolans informationstjänst (2oo6b) Om folkhögskolan, [Internet den 13 september 2006 http://www.folkhogskola.nu/]. Foucault, Michel (1980) sexualitetens historia. Viljan att veta. Del t. Stockholm: Gidlunds. Franke-Wikberg, Sigbrit (1994) Reflexioner kring högskoleutbildning och dess påverkanseffekter. I: Franke-Wikberg, Sigbrit, Lindberg, Leif, Lundgren, Britta, Mårtensson, Bertil, Sundin, Bo, Sundström, Tage & Sörlin, Sverker, Vetandets vägar. Lund: Studentlitteratur.

166

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

7 LOCKBETEN OCH KONSUMENTUPPLYSNING •..

Gustavsson, Bernt (1996) Bildning i vår tid. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Habermas, Jurgen (1987) The Theory ofCommunicative Action. Vol. 2. The Critique of Functionalist Reason. Cambridge: Polity Press. Hagström, Eva & Karnung, Guy (2002) Text och samtal. Om språkets centrala roll för lärande. Pedagogiska institutionen, Örebro universitet. Husu, Liisa (2005) Dold könsdiskriminering på akademiska arenor - osynligt, synligt, subtilt. Högskoleverkets rapportserie 2005:41 R. Hård af Segerstad, Helene, Klasson, Alger & Tebelius, Ulla (2007) Vuxenpedagogik: att iscensätta vuxnas lärande. Lund: Studentlitteratur. Högskolelag (HL) 1977:218 § 2. Högskolelag (HL) 1992:1434 § 9· Högskoleverket (2003) Arbetsmarknad och högskoleutbildning. En rapport från Högskoleverkets arbetsmarknadsprogram. Högskoleverkets rapportserie

2003:27R. Högskoleverket (2oo6) Universitet och högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2006. Högskoleverkets rapportserie 2006:26. Högskoleverket (2007) studentspegeln 2007. Rapport 2007:20 R, Huskvarna: NRS Tryckeri. Institutionen för studier av Samhällsutveckling och Kultur (2006) [Internet den 18 december 2006 http://www.isak.Iiu.se/historia]. !T-programmet, 1995-03-02; Civilingenjörsutbildning i Informationsteknologi, Universitetet i Linköping, lost. för systemteknik, professor Ingemar Ingemarsson. Informationsteknologiprogrammet, Linköpings universitets hemsida (http://www.liu.se/utbildning/program/6CITE). Ivanov, Kristo (1985) Universitetets bidrag till näringslivets och förvaltningens samhällsnytta. 1: Vetenskap och vett. Till frågan om universitetets roll. ISBN 91-7372-925-6. Kvale, Steinar (2ooo) Mästarlära: lärande som so{:ial praxis l Klaus Nielsen och Steinar Kvale (red.). Lund: Studentlitteratur. Kvale, Steinar (2007) Livslångt lärande och handledning i ett postmodernt konsumtionssamhälle. 1: Kroksmark, Tomas & Åberg, Karin Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur. Kvarnström, Lars (2007) Intervju med Lars Kvarnström, maj 2007. Landström, Inger (2004) Mellan samtid och tradition. Linköping Studies in Education and Psychology 99· Linköpings universitet, Department of Behavioral Sciences.

O FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

ANNA BJUREMARK, EVA-MARIE HARLIN, SOFIA NYSTRÖM

Landström, Inger (2005) Kulturarbete och välfärdsarbete i tid och rum. 1: Laginder, Ann-Marie & Landström, Inger Folkbildning- samtidig eller tidlös. Linköping: Skapande Vetande. Larsson, Staffan (2005) Förnyelse som tradition. 1: Laginder, Ann-Marie & Landström, Inger Folkbildning- samtidig eller tidlös. Skapande Vetande, Linköpings universitet. Liedman, Sven-Eric (1997) I skuggan av framtiden. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. Linköpings universitet (2006) Kurskatalogför kurser och magisterprogram 2oo6!2oo7. Linköpings universitet. Linköpings universitet (2007a) Historia 1, grundkurs, 30hp. Kursplan, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet. Linköpings universitet (2007b) Historia 2,fortsättningskurs, 3ohp. Kursplan, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet. Linköpings universitet (2007c) Historia 3, fördjupningskurs, 3ohp. Kursplan, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet. Linköpings universitet (2007d) Historia 4. avancerad kurs, 30hp. Kursplan, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet. Nilsson, Michael (2006) Historia ur ett genusperspektiv. En granskning av hur genusaspekterna tas upp i ämnet historia vid Linköpings universitet. Linköpings universitet, Dnr LiU 1586/03-17. Paldanius, Sam (2003) Det här borde alla få pröva. 1: Paldanius, Sam, Bergstedt, Bosse & Helmstad, Glen (2003) SOU 2003:112 Deltagares uppfattning av folkbildning: delbetänkande. Stockholm: Elander Gotab. Regeringsproposition 2oo6/o7:192. Rose, Nikolas (1999) Powers of Freedom. Refraiming political thought. Cambridge University Press. Roselius, Monica (2007) Intervju med Monica Roselius, maj 2007. Rothblatt, Sheldon (1997) The modern universityand its discontents. Cambridge: Cambridge University Press. SCB (2007), Övergtlngsfrekvens till högskola inom 1-10 dr efter gymnasieskolans linje/program, [Internet den 6 september 2007 http://www.scb.se/statistik/ UF/UFo205/2oo6Ao4B/Tab1%2oÖversikt.xls. Stier, Jonas (2007) Högskola bortom Bologna: internationalisering av högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. studiehandbok 2007/2oo8 http://www.liu.se/utbildning/program/6CITE. Strategiplan, Linköpings universitet. http://www.liu.se/contenth/c6/o6/43/92/ LiU-ill6-strategi.pdf.

168

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

7 LOCKBETEN OCH KONSUMENTUPPLYSNING ...

Sundgren, Gunnar (2003) Folkbildningens särart som fenomen och problem. I: Andersen, Annelie, Lundin, Anna & Sundgren, Gunnar (2003) SOU 2003:94, Folkbildningens särart? Offentlighet, forskning och folkbildarens

självförståelse. Stockholm: Elander Gotab. Säljö, Roger (2003) Föreställningar om lärande och tidsandan. I: Selander, Staffan (red.) Kobran, nallen och majjen: Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Sörlin, Sverker (1994) Inledning i Franke-Wikberg m.fl. Vetandets vägar. Lund: studentlitteratur. Wistedt, Inger (2001) Five Gender-Inclusive Projects Revisited. Stockholm: Högskoleverket. Valla folkhögskola (2oo6/2oo7) Kursbroschyr. Linköping. Ylijoki, Oili-Helena (2005) Academic Nostalgia: A narrative approach to academic work. Human Relations, Vol. 58: s. maj 2005, s. 555-576.

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

EPILOG MADELEINE ABRANDT DAHLGREN, IRMA CARLSSON

Är det något särskilt med lärande på vuxnas vis? Det är en fråga som diskuterats under lång tid. I denna bok har vi diskuterat en rad grundläggande fenomen som berör vuxnas studier och lärande. Tillsammans utgör de en väv av komplexa samspel som stöder ett sådant antagande, men på ett annorlunda sätt än att förespråka en särskild pedagogik för vuxna. Teoretiska resonemang tillsammans med empiriska studier har visat på det komplexa samspelet mellan utbildningspolicies, olika sätt att se på kunskap och lärande och iscensättning av undervisning i klassrummet. Komplexiteten återspeglas i utbildningars självförståelse och rekrytering av presumtiva studerande. Frågan om kunskapers värde och hur dessa bedöms ingår som en central problematik i detta samspel. I det nya landskapet för vuxnas lärande som bildas, ser vi hur bedömning och värdering av kunskap får nya uttryck i relation till samhälle och arbetsliv genom att erfarenheter som tidigare inte explicit värderats nu blir föremål för en mer genomgripande validering. Förändringar i samhället och av utbildningspolides skapar nya ramar för utbildning för vuxna. För den enskilde innebär det en förskjutning av gränser för vad som blir möjligt. Frågan om vad utbildning för vuxna skall vara till för ställs också på sin spets. Den rådande tidsandan skulle kunna tolkas som att det är den enskildes ansvar att utbilda sig. Problemkomplexet synliggörs också då utbildning lanseras i termer av konsumtion på en vidgad utbildningsmarknad och i den politiska visionen om internationell mobilitet och jämförbarhet. Vi menar att det är med utgångspunkt i dessa dilemman utbildning för vuxna måste diskuteras och förstås. Det medför att den studerande befinner sig i ett spänningsfält mellan sina individuella förutsättningar och samhällets krav. Dilemmat förstärks av att det heller inte längre är självklart att studier och lärande hör till ungdomen och arbetet till vuxenlivet samt att nya former för utbildning gör C FORFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

171

MADELEINE ABRANDT DAHLGREN, IRMA CARLSSON

gränsen mellan arbete och utbildning, vardagsliv och studier flytande. Den traditionella bilden av ett enhetligt utbildningssystem som sorterar presumtiva studerande till givna institutioner och givet utbildningsinnehåll utmanas. I stället skapas en marknad med en mångfald av utbildningsmöjligheter. Modern teknik och flexibla arbetsformer framhålls som försäljningsargument på denna marknad. I ljuset av ett marknadstänkande är det också möjligt att de innehållsliga perspektiven som betonas i utbildningar för vuxna: livslångt lärande, demokrati, hållbar utveckling, genusmedvetenhet, etnicitet och mångfald riskerar att förlora sin djupare innebörd och förvandlas till ytliga försäljningsargument. Om vi fortsätter diskussionen om lärande på vuxnas vis in i klassrummet, har vi i bokens centrala kapitel på olika sätt gestaltat hur iscensättning av utbildningsdesign och undervisning för vuxna kan förstås ur olika teoretiska perspektiv och från olika tolkningshorisonter. Därigenom kan man säga att boken gör upp med ett antal myter förknippade med undervisning för vuxna. En av dessa myter är att teorier om lärande och kunskap blir omoderna, och nya sätt att tänka ersätter dessa och får genomslag i undervisningsvardagen. En annan är att olika didaktiska förhållningssätt är knutna till specifika undervisningsarrangemang och kontexter. Våra exempel gör det tydligt att det i stället handlar om ett intrikat samspel mellan olika aktörer, perspektiv och förutsättningar. Vi presenterar därför olika tolkningar och aspekter som kan användas som verktyg för den som ska arrangera för vuxnas lärande. De kan vidga perspektivet på landskapet och ifrågasätta konventionella sätt att tänka omkring utbildning för vuxna. Som en konsekvens av detta synsätt innehåller boken inte några föreskrivande påståenden om vad som är bra undervisning eller vad som är lämpliga arrangemang för vuxnas lärande. Examination har en traditionell förankring inom formella utbildningsarrangemang och framstår vid ett ytligt betraktande som en enkel mätning av kunskaper. Vi har visat på skenbarbeten i en sådan uppfattning och har diskuterat hur bedömning och examination i själva verket är intimt förknippade med grundläggande synsätt på kunskap och lärande. På liknande sätt färgar grundläggande ställningstaganden bedömning och validering av tidigare utbildningsmeriter i arbetslivssammanhang. Våra exempel synliggör behovet av en medvetenhet om bedömningens funktioner och de etiska dilemman som reser sig för den som ska bedöma andras kunnande. 172

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

EPILOG

Avslutningsvis kommer vi tillbaka till utgångspunkten- är det något särskilt med lärande på vuxnas vis? Bokens teman kan naturligtvis sägas vara allmängiltiga för all utbildningsverksamhet. Vi vill med den här boken emellertid visa att de får specifika innebörder om de betraktas ur perspektivet vuxnas lärande. Det betyder inte att det finns en särskild pedagogik som är lämplig för vuxna. Det betyder i stället att vuxnas lärande är beroende av förutsättningar som kan förstås i förhållande till grundläggande antaganden om kunskap och lärande, samhällsförändring och olika prioriteringar.

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

173