Doea Silajeuë. Kitab Njang Keudoea

Citation preview

1951

DOEA

SILAJEUË

KITAB NJANG

KEUDOEA

KEU

ANEÜ' MIËT NJANG KEDMEDNG MEÜROENOÉ BEÜËT HARAIH

BEULANDA

G E U K A B A N G LÉ

MOHAÜtAD DJAftl PAMENAfê

NGON

GEULA

8ÖETAN

N W TJOET.

G E U R A K A M DJ-TEUMPAT R A K A M GOEBEUR E U N E U M E N Dl B E U T A W I 1910.

ANTIQUARIAAT BATAVIA Dorpsstraat 171 NL-2992 A A Barendrecht The Netherlands

DOEA

SILAJEUË

KITAB NJANG

KEUDOEA

KEU

ANEÜ* MIËT NJANG KEÜMEÜNG MEÜROENOË BEUËT *

HARAIH

B E U L A N DA

G E U K A R A N G LÉ

MOHAMAO DJAM PAMENAN

OEURAKAM

NGON

GEULA

SOETAN

NJA* TJOET.

DI-TEUMPAT R A K A M GOEBEU-

R E U N E U M E N Dl B E U T A W I 1910.

DOE A

SILAJEUË 2

6

DEEL

VOOE

A T J E H S C H E K I N D E R E N DIE L A T I J N S C H E KARAKTERS LEEREN KENNEN

DOOR

SViOHAMAD D J A M

GELAR

SOETAN

P A R B E N A N E N NJA* T J O E T .

BATAVIA

LANDSDEUKKEEIJ 1910.

1wa

wa

W \

w / • Is

/

I woë

wië^

wab , wèt weuë'

weuë^P

\ h^L,'i , èh ^ wét (ifo) wiet ^ weuëh pa-to\oU15*) oe-to' ma-no' roe-ko' ba-toh

roe-moh ma-lo goh-lom W W han-tom * ba-go ^f^ seum-pom sa-lob stJLfi meu-rot H-mon /u^J-^mcu-nom st

ha-k^dzS'i teu-mon &**f si-dom ga-to' keu-do ta-noh neu-noh keu-bo

pa-kon rt* leu-hob dja-lö dja-reuëng djoe-do djan-dji djam-proet dyeung-ki dfeu-mot^J dja-nga* tcu-dj koeng

22

L

-/

I

bèë dieu-moe-cjioe. ba* djeu-la-tang. djeu-reu-djY roe-moh. geu-ga-djoë pa-rang. nè* peu-ngan-djö. oe-roë teu-noe-djoh. ma-rit meu-san-dja'. meu-djan-djan na. peu-ta-djam si-kin. Ip^u**, geu-dj a-we uöb na-rit. meu-djan-dji a-rat. moe-ba-dièë djoe-bah. i-dja peu-lang-gi. ra-dja A-beu-si. an-djong meu-li-goë. soe-dja si-loe-weuö. djeu-mot meu-roe-noë. 16.

I-dja ba-djèë han djeuct han ba* gléh. Geu-nab oe-roë dji-toh oe-djeuën. Lön dja' sa-djan ngon si-Na-gö. Di-nang-groë Beu-lan-da ra-dja i-nong. Ta-piëb gan^Lja teu-ka ma-bö*. Ta-djam that geu-beuët koe-roe-'an. Oe-reuëng toe-ha ti-dji* i-dja brö'. Meu-djan na meu-djan tan.

23

Pa-djan meu-gan-ioë Toe-an I3eu-sa ? Neu-é* keu-noë pa-djöh ra-noeb. Ta-poe-djoë Al-lah ngon Na-bi. Da-weuët i-lam keu-reu-taib poe-téb. Na-rit ga-ta han djeuët meu-dja-weuëb. Ga-ki sa-két dja-roë geu-peu-'oc-bal. Ha-na dioe-dö lön meu-ka-wén. Ra-noeb geu-pa-djöh i-dang geu-boe-'oeët. Na-rit Da-djeuë bè* ta-i-köt. Ra-dja Boe-djang oe-reuëng Si-boe-ga. Reu-djang la-dja' han meu-roem-po'. lë ma-wo djeuët keu oe-bat.

17.

dj

Dj

Dj

Di-Nang-groë Dja-wa lë tbat oe-mat. Meu-na-sali djeu-'öh di ba gam-.pöng. Dja-reuëng-dja-reuëng dji teu-ka keu-noë. Ma-ta oe-roë han-é* ta-teun-tang. üjoe-bah meu-hai han é' ta-bloë. Si djeuëm na pa-doem mi-nèt. Oe-reuëng djeu-heut ga-la* moe-pa-ké. Oe djeuën pi-jöh a-ngén pi teu-döh. Djoe-la ma-lam ka-moë éh. s

24 Na-sa-boh si-koe-la di-Djeu-ling-ké. Ta-dja' Seu-meu-mah ba' wa-réh ga-ta. Djeu-mot ta-dja' boeët^han koe-reuëng boe. Oe-reuëng moe-prang toe Djeu-ram. üian-töng a-té na-rit seu-na-)ang.

^



~



s





;

AA

Wa-djéb ngon pa-töt na moe bi-da. Djeum-pa Peu-sa-ngan sa-boh qe^ja-jat. Oe-reuëng i-noug lam hoe-kom la-koë. Boe ma sa' ka-moö pi teu-ka. Koe-pi ngon seu-reu bat ten ngoh geu-boe-'oeëL Leu-bèh neu loe-peuö nï ba oe-lon toe-an. 5

18.

boei Oei goei djoeih phoei

loei sroei

boei oei ngoei droei

20

a-poei pi-roeih ga-soei ping-koei meu-ga-soci meu-la-boei

/P

oe-soci oc-socih scu-toei lan-toci meu-soci-soei meu-di-roei

/

di-roei ba-loei mcun-toei cung-khoei meu-reu-loei moe-ping-koei

19. A-poei ka hoe. Ta-ga-séh keu a-neu' meun-toei. > Teu-si-rcu* poe-la ping-koei. Soë na torn ka-lon lan-toei? Pat ta-pèt boh scu-toei ? Lan-toei oe-déb lam kroeëng. Si-Oe-soeih dji-lan-toei ta-mèh. Lön teu-ngoh meu-di-roei. Dji-è meu-ga-soei ga-soei. —•• Djj-si-dff a-sai oe-soci'T' Hem lèt dji-pa-djöh cung-khoei. Oc-mong lön tcu-ngoh gcu-Ia-boei. Sië boei ha-reum. si-Lèh pa-roei ga-la. Seu-toei toë ngon A-teuë* Ta-ngoei a-kai gob. Phoei that boeët si-Soen-téng. Ka dji-sroci ban-doem. s

Doe-a djocih ka lön beuët. Wa-tèë ma-ta oe-roë loei. 20.

.

Soë ngoei peu-ka-kaih bië' noë ? Peuë nan dji-geu-kheun ? $> Si-Oe-soeih a-neu* meun-loei. Boei roe-sa boeëh kon wa-jang. Si-Dam-dam oeët a-neu seu-toei. Sa-ban ma'-na na-rit ja-lim ngon meun-toei. Jöli ma-sa oe-bit djeuët keu ra-kan. Oh ra-ja djeuët keu la-wan. Nang-groë Djhö geu-prang lé Ra-dja. Di gob teu-moe-da di Ion pa-roei. Pa-kri ban roe-pa ba-tèë pi-roeih. . Ma si-Da-Iam teu-ngoli peu-get eung-koei. Dji-ploeëng poe-la ping-koei. A-neu' miët meu-lho meu-ga-soei-ga-soei. ïn-lan ngon pi-roeih lë that ba-reu-ga. Ta-sö* ba-djèë ngoei peu-ka-jan. Na-rit si-moe-ma-dat han-mèë ta-ngoei.

27

Bi-nèh rèt ma-ngat reu-loei. Ban lheuëh sa-kél bè ta-meu-di-roei. 5

81. koen-tji koen-tji

tj tjh tjah tjoet tjit tjöm tjèm tjéng tjob tjai tjih tjoeëng a-tjoe oen-tjang goe-tji ga-tja goen-tja pa-tjat

tjang tji tjö tjöng tjêp tjV tjot tjoci tjeuë tjhcuë oe-tjè eun-tjiën soc-tji ga-tjoeë tin-tjoe poc-tjat

tj

tjh tjab tjéh tjöh tjèli tjén tjoeë tjoh fjhï tjeut mcu-tjhob tjhob oe-tjab eun-tjit roe-ijoh gan-ljéng pa-tjoet pi-tjét

"28 poen-tja ka-tja koen-tjöb ba-tjoct tja-nè tja-lang tjoe-la tjoe-ba tjitja tjin-ta tjoe-tjö

poe-tjö* ka-tjoe koen-tji ban-tji tja-to' tja-wan tjoe-lo' tjoen-da tji-tjah tji-ngeu' tjoe-tjo

1

pa-tjo' ka-tjang ba-tja lan-tjang tja-nang tjam-tja tjoe-ka tji-na tjin-tjoe tji-pé

22. bejjj^^jari oe-deuëng. tjeii-ni-tjah oe groh. ? tjeu-meu-tjob koe-pi-ah. tjeu-reu-mèn ma-ta. tjeu-ra-di leu-la-ngèt. tjeu-ra-pè ma-té. 'vi boh tjeu-reu-moë. tjeu-ieu-tja gob. keu-ma-tja' keu-moe-rah soh. oe-reuëng tjeu-meu-tjoeë. geu-nan-tjéng pin-lö. a-neir ijém-pa-la. tj('nn^ejii fa-sai rfa-dja fa-seh ia-fai soe-fi to-fan

f

ha-ft-iah

f

F

fa-i-dat' si-feuët/° fa-na, sa-fa fa-ti-hah " ha-na-fi foe-ka-ha :

F

fèt-nah [a-ham fi-ren-man fi-ra-satf ' fa-ti-mah ka-fan k**, taf-só

Boe-két Kat di nang-groë A-ral). Fa-ki meu-seu-kin ta-bri si-deu-kah. Lë that fa-i-dah la nreu-si-koe-Ia. Oe-reuëng deungjd lë that fét-nah. Ki-lab njoë moe-ba b moe-fa-sai. Si-feuët a-poei toe-tong. Lhö' that fa-ham Teung-koe A-baih.. Beu-ngoh oe i'oë teu-biët fa dja. f

41

L)ö-nja la-na ha-na keu-kai. Fi-rëu-man Al-lah trön ba

5

Na-bi.

Ba* lön na ki-tab taf-sé. Ba-boe ha-béh ba' boe-leuön Sa-fa. Na ta-loe-peuë è-leu-mèë feu-ra-sat ?

l^yi/^

Ha-na Ion toe-'oh la-lai njan. Teung-koe Dö-ra-man njang beuët fa-ti-hah. Toe-an Si-ti Fa-ti-mah peu-roe-moh Sai-dina 'A-li Na ta-leu-ngo ha-ba I-meum Ha-na-li ? Pat na oe-reuëng poe-bloë i-dja ka-fan? A-ngèn to-fan ba-ha-ja ra-ja. Ban-cloem foe-ka-ha ka oe-meu-seu-git. That fa-sê1h dji-beuët koe-roe-'an. 33.

Zat Z

zat zam-roet teu-zat a-zeuëb wa-zi f

z

Zat

Z z

zam-zam i-zin za-ka-ri-a ma-zoe la-zém zi-a-rah za-rali za-meun zi-ké zi-rah

i-dja-zah 'a-zi-mat^ djeu-na-zah zoe-bè-dah a-ziz P^jJ^ zai-noed-din zoel-ka-'i-dah zocl-hi-djah zoel-kar-nai-rd (

Zat ngon si-feuët ha-na meu-tjré. Ba-tèë zarn-roet moe-li-a ra-ja. lë zam-zam geu-peu-woë di-Ma-kah. Za-ka-ri-a nan oe-reuëng 'A-rab. Ta-bri i-zin lön keu-meung gi-sa. Leu-zat that ra-sa ha-loe-wa Meu-seu-kat. Ha-na la-zém di-lèë ba-roë. Ië ma-zoe geu-djéb keu oe-bat. Lön dja zi-a-rah ba* koe-boe a-jah. 'A-zeuëb neu-ra-ka ha-na ban. Tiëb-tiëb njang na meu-za-rah. Wa-zè ngon meun-troë ka ha-lé. Zi-ké mo'-löt ma-ngat ta-leu-ngo. Za-meun di-lèë meu-la-'én ngon dji-noë. Pah-la-wan moe-ba-djèë zi-rah. Lön peu-roe-noë ngon L-dja-zah goe-rèë. 'A-zi-mat geu-ba-löt ngon è* ma-lo. Djeu-na-zah ra-dja geu-ba oe-ma-kam. Si-ti Zoe-bè-dah meu-gah seu-ti-a. Seu-loe-tan 'A-ziz ra-dja Ma-gri-bi. Zai-noed-din nan a-dé' lön. Zoel-ka-'i-dah boe-leuën njang keu-si-blaih. Ha-béh thön lam boe-leuën Zoel-hi-djah. Seu-loe-tan Seu-kan-da Zoel-kar-nai-ni. 5

45

34.

a-cllé Ch eha-dam cha-loeët c ha-tam cha-za-nah cha-siët chan-doe-ri cha-mèh za-li-cha

a-ché

Ch

ch

cka-tib chöt-bah chi-laf cha-li-fah cha-soe-mat cha-léh cham-si-ah tach-ta^JJ:

Ch ché-deu-mat mach-loe chi-a-nat éch-ti-jeuë cheu-ra-djcuën cheu-la-si cheuët a-chi-rat

Gèt that cheuët a-neir njan; A-wai la-wan a-ché. Ta-chi-a-nat moe-woë keu-droë. Lam cha-loeët peuët plöh oe-roë. Cha-tib teu-ngoh beuët chöt-bah. Gha-tam ngon tain-mat sa-bé ma'-na. Mach-loe' peu-neu-djeuët Toe-han. Ghi-lal lön ta-poe-ineu-'ah. Hö-reu-mat ché-deu-mat bè* ta-loe-pa. Ba' gèt ta-cha-dam goe-rèë. Peuë cha-siët oe-bat njoë. Bè' ga-doëh a-kai ta-mi-ta éch-ti-jeuë. Cha-li-fah A-dam keu-bai that. 5

44

A-reu-ta lë that lam cha-za-nah. Gheu-ra-djeuën Ing-gréh loe-waih han ban. Si-ngoh chan-doe-ri tö' thön. Lön bri ngon cha-léh a-té. Cheu-la-si ka-pai prang ban teu-ngoh. Oe-roë cha-méh ha-béh boe-leuën. 'A-zeuëh neu-ra-ka di-Vchi-rat. Ra-dja geu-ha-dab di-Vteuëh tach-ta. Cham-si-ah nan peu-roe-moh gob njan. Poe-troë Za-li-cha mne-boe-doö that. Bè* ta-tröh dcun-dam cha-soe-mat.

^ 35. Sjah-ban-da sjah-han-da Sj sj Sj Sj sja-hi ma-sja a-sjoe-ra sjah-dat sja-ra* sja-rat sjam-si-ah sjoc-kö

sja-wai ba-sjah sja-hid mcu-sja-wa-rat a-H-sjah sja'-ban i-sja-rat dah-sjat sja- é H-sja sja* ta-ma-sja sja-réh sjdm sja-hi "a-lam

e

c

Oe-reuëng A-rab geu-djéb sja-hi. Ba-sjah Toe-rpé-ki geu-meu-ngoei meu-si-ga* that. f

4o

Koe si-A-dam ma-té jyVhid. O-roö ra-ja ba si-oe-roë boe-leuën Sja-wai. Ta-meu-s|a-wa-rat ngon wa-réh doem-na. Ta-chan-doe-ri boe-leuën A-sjoe-ra. Peuë i-sjanrat doc-'a njoë ? Ta meu-'oe-tjab ka-li-mah sjah-dat. Ha-béh dah-sjat oe-reuëng ban njang na. Geu-meu-roe-noë hoe-kom sja-ra . Sja*e ngon pan-lön peuë bi-za. Teu-biët boe-leuën wa-tèë 'i-sja. Bè* han ta-1-ngat sja-rat njoë. Bè* sja' a-té ga-ta "keu lön. Peuë ta-ma-sja ba* oe-roë njoë? Ra-dja di-Ma-kah geu-höi Sja-réh. Na nang-groë dji-meu-nan Sjam. Sjoe-kö a-leu-ham-doe lil-la.li geu-kheun lé teung-koe. Am-pön toe-an-koe sja-hi-'a-lain. *A-sjé* that dji-geu-so* bi-oe-la. Tliön Sjam-si-ah ngon Ka-ma-ri-ah. Sjah-ban-da geu-teu-biët oe-pa-si. Boe-leuën SjaMjan ehan doe-ri boe. Ma-sja Al-lah lë that oe-reuëng. Si-li A- i-sjah peu-roe moh Na-bi. 5

f

f

DOE A

SILAJEUË 2

e

DEEL

VOOE

A T J E H S C H E K I N D E R E N DIE L A T I J N S C H E KARAKTERS LEEREN KENNEN DOOR

MOHAMAD

DJAM

GELAR

PA3WENAN E N N J A

!

SOETAN

TJOET.

BATAVIA

LANDSDRUKKERIJ 1910.