Diccionario Ingles-Español-Tagalog

Citation preview

:^$^jLEi5cmM5j>

QX^ss^t^^ ,2//

Kc/yy^

Presented by BARTLETT COLLECTIOW / OH THE PHILIPPINE» NOi^,V/„

H. H.

tr^Y.oo

;

/935-

^^^l^f^^l!^^^^%-1^;^V

-'H»"^-'

:T5íyf^«TO«^

.

Agricultural

Nauukol

.

sa

pagsasaka,

Sadsad,

Ah!

Ah! aba! ahá!

.

.

(a)

nang

adj. (agri

Aground, adv. (agráund) Varado, encallado Ague, n, (éguiu) Fiebre intermitenteint.

1 i

.

¡Ah!

¡ay!

sayad.

Ngiki.

,

— Ahead,

All! ha! ha!

(aja)

int,

n. (ed)

.

Aid de camp, eanip Ail,

sa harap.

alia

Tulong, abuloy.

Tumulong, umabuloy. Ayudante de campo.

.

campo

Ayudante de

(ed-i

w.

(ol)

n.

(élmc^iit)

sumakít;

sakít.

Dolencia

Sakít, antak, kirot, hapdi.

Tudlá.

....

w.

(a^.m)

Puntería

V.

[ami)

Apuntar

adv. (émles)

Sin ohjeto, á la ventura

Aimless,

Damdam,

dolor

Indisposición,

Ailment,

Dumalamhatl, bumagabag.

molestar

AHigir,

.

(el)

Aim, Aim,

mas

I

.

V,

Ail, w.

la proa,

Ah! ahá! avante, Sulong pa, sa unahán,

Ayuda, auxilio Ayudar, auxiliar

.

(ed)

V.

.

Delante de otro,

adv. (ojed)

por

Aid, Aid,

TAGALOG

ESPAÑOL

in(;les

Aha!



19

.

Tumudlá, umapuntá. Walang tungo, walang sadya, walang pakay,

anomang pan^yarihan. Air,

(a^)

w.

Hangin,

Aire

.

ligoy

ng

tug^

tugin.

Air,

V.

Uvy)

Airear, secar

Ibilad,

iyangyang, patu-

.

yuin.

Airgun,

(érgan)

w.

Airhole, n. Airiness, n.

(erjol)

Air-pump, n.

(uM^-pamp)

Escopeta de biento Híngahan. Aliwalas, gaan ng katawan. Kasangkapang nakapag-

Escopeta de viento

Respiradero

(árines)

.

Ventilación

.

Bomba

de aire

bibigay hangin.

Airy, adj, Aisle,

n.

Hinggil sa hangin.

Aéreo

(éri) (ail) ^

.

.

Nave de una pasillo

.

.

iglesia, ala,

itan .

.

.

daan sa pagng dalawang talud-

Sulambi,

.

upuan ó bangko. Nakabukas ng kaunti. tod,

Ajar, adv,

Ake,

V.

Akimbo, Akin,

(adehár)

(ec)

.

,

Entreabierto Sentir

.

adj, (akimbo)

.

adj. (akin)

.

un dolor agudo

Corvo Consanguíneo .

LTmantak kumirot. .

Baluktot. .

.

.

Kadugó, kamag-anak, kawangis.

Alabaster, Alacrity,

Alamod,

n. (alabaster)

n.

adv. (alamiul)

Alabastro Alegría,

(alácriti) .

Alabastro.

A

la

buen

moda

humor

.

Kasayahan, gaan ng loob. Ayon sa ugalí, sunod sa moda.

— adv.

Alarm,

n.

Alarm,

A

(aland)

Sa lupa.

tierra

Alarma,

(alarm)

sobresalto,

multo Alarmar,

(alarm)

v,

turbar

Alarmbe]]^

TAGALOG

ESPAÑOL

INGLES

Aland)



20

n.

.

.

.

.

per-

asustar, .

tu-

.

.

.

(alárm-

Campal )a de rebato

(alarm

Reloj eon (les[)ertad(>r

Pagibík,

babalá,

gulat,

guió.

Magpagibík, gumulat, lu migalig.

na pamukaw.

Batingaw

bel)

Alarm clock, kick)

.

.

Alarm

post,

post)

n.

.

n.

.

.

Alarm-watch, uatch)

Alas,

interj.

Ale,

n.

(alcóv)

.

.

Alcohol

Alcoba

.

Alkohol.

.

Silíd.

(alert)

Sa gilid ng sasakyan na walang laman.

sotavento

Alerta,

.

n. (áldehibra)

itlog.

Serbesa.

Alambique

(alémbiel

¡ay!

Punong hayan.

Cerveza

.A

(alí)

Alert, adj.

.

aba,

man. Album. Puti ng

(alderman) Regidor

.

n.

(|U(^

Album (abiúmen Albumen

n.

Alembic,

Reíos na panggising.

Sa kátapustapusan. Bukang-liwayway. Bagamán, kahi't gayón

.

(alcohol)

Alee, adv.

.

Sa

.

Alba Aunque, bien

n.

n.

.

Posteriormente

(álbit)

n.

(el)

Algebra,

¡Ay!

(álbum)

Alderman,

Reloj eon desp(M-tad(>r

.

(alét)

Albeit, adv.

Album, n. Albumen,

.

(alas)

Alate, adv. Alb, 71. falb)

puesto de aviso Bantayan.

.

(alárm-

.

.

Alcohol, Alcove,

n.

Reíos na panggising.

.

(alarm- Atalaya,

.

.

Alakán. Maingat, maagap, handíl.

vigilante

Alg(»l)ra

mataas na ka-

Alhebra,

.

runungan Alias,

n. (éhas)

Alibi, n. (álibai)

sa pagbilang.

Alias

Palayaw; sa ibang j)araan.

("oartada

Hindi

dumal(')

sa

piíyig-

tipanan.

Alien, adj (éUen) Alienate, v (éhenet) .

.

Extraño, extranjen»

Tagaibang lupa,

.

Enajenar, trasferir

ílipat sa

Alienation,

w(elienéei(^n)

Alife, adv.

(aláif)

Alight, adj

(aláit)

.

.

.

.

.

il)a,

isalin sa iba.

Enajenamiento Por vida mia

Porbida (sumpa)

Encendido, ardiente

Nagniningas,

Paglilipat

mav

sa

sindí.

iba.

iba.

nagliliyab,

— INGLES



2\

ESPAÑ OL

TAGAT .OG

1

Alight,

Descender, bajar

(alait)

V.

Alike, adj adv.

(eláik)

.

.

Igualmente

.

Aliment, w. (aliment) Alimento Alimental, adj, (alimén- Nutritivo, alimenticio \

tal)

.

.

.

Alimentary,

adj.

.

.

.

bu-

maba. Kawangis, katulad, gaya; gayón din.

ka-

Pagkain.

Nakapagpapalakas na pagkain.

.

Alimenticio

(ali

Lumusong, umibís,

.

Masustancia.

méntari)

Alive, adj. All, adj.

(aláiv)

(ol)

Vivo;

.

activo

Todo.

.

.

.

.

Buháy; gumagalaw. Lahat, pawa, pulos,

ta-

ganas. All, adv. All,

n.

(ol)

Del todo, enteramiínte

.

(ol)

Todo

.

compuesto

el

.

Boó, buó, lubos

de Kalahatan,

kabuoan.

partes integrantes

Allay,

V. (alé)

.... .... mitigar,

Aliviar,

.

guar

ai)a(M-

Allayment,w.(alément) Alivio Allegation, n. (alegué- Alegación; alegato .

cien)

.

.

Umigi, tumaliimik puma-

guminghawa. Ginghawa, igi. yapa,

Pagpapatunay;

tutol.

.

Allege,

(aledch)

r.

Alegar;

Tumutol, mananggalang; magpatunay; magpaha-

declarar

yag.

Allegiance,

....

dchians)

n.

(ali-

Pagtatapat.

Lealtad, t¡delida

adj

n

Apioximacion

Lapit,

Adjunto;

Kalakip, kaukulan.

kalapitan.

.

("apéi

pertem^ncia

.

Apricot,

n.

(lipricoU

All)iir¡cO(iue

.

Albarikoke (isang bunga ,

ng

kalioy).

— n. (^epriy

TAGALOG

ESPAÑOL

INGLES April,



40

Abril.

Abril

.

Devantal, delantal Apron, n. (epron> Apropos, adv, (apropos^ A propósito

Apto, idóneo

Apt, adv, (^^i)

Tapis, tapi.

.

Bagay.

.

May

kaya; karapatdapat

sanáy, bihasá, ukol, maaari.

Apterous, Aptitude,

adj. (lipteroes^ Áptero, (láptitiud^

w.

sin

alas

Aptitud, idoneidad

.

Walang pakpak.

.

Kakayahan,

kasanayán,

kabagayán.

karapatán,

Aptly, aiv,

Apyrous,

Aptamente

(láptli;

adj. ("ápira^s^

.

Dícese de las piedras

que resisten

tierras

fuego

Aqua,

n.

Aquarium, riuraj

Agua

(áciíay n. .

.

("acud.

May kakayaban, may kasanayán, may pagkaari. y Ang mga bato^t lupa na al

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Acuario

.

di tinatablan

ng apoy.

Tubig.

Tangké na kinalalagyan ng mga isdá at ng anomang nabububay sa tubig.

Aquatic,

adj. (acníiúc)

Aquaduct,

.

n. (^ácueduct^

Acuático

Ukol sa

Acueducto

Alulod, sangka, agusán

tubig.

dáluyan ng tubig.

Aqueus,

(ácuios^

aci;.

Aquiline, adj

.

/licuiláin^

Acuoso

Parang tubig. Ukol sa ágila ó

.

Aguileno

Árabe, taga Arabya.

Arab, n. (érahj Arabian, (nYéh\Q,ii) Arabic, adj. (lirabic> Arabic, adj. (Urabic^

Árabe Árabe Lengua arábiga,

Arabist,

P

.

Artificio, fraude,

engaño

.

kaswitikan.

*

Artificer,

n. (artífiser^

.

Artesano,

Laláng, day a; katusuban,

Matalinong manggagawá

artista

sa

pamamagitan ng

ka-

may. Artificial, atZ;.

(^artificiáis

Ang

Artificial

yari

sa

katalinuan,

ang gawá sa pamamagitan ng dunong. Artillery,

n. (diviüv^ú)

.

Kanyon, mga kawal na

Artillería

nagpapaputok ng kanyon.

Artisan,

n. (^ártisan>

Artist, n. ^artist)

.

.

.

Manggagawá. que profesa Artista, ang

Artesano Artista,

el

algún arte Artistic, adj.

(^artistie^

.

sa dulaan (6 teatro^.

.

ITkol sa

Artístico

gawang nagpapa-

kilalang

Artless, adj. As, conj. (^.s)

^artles^

.

.

.

Simple, sencillo

Como, igualmente, mien tras,

Ascend,

v.

(lasénd^

.

también

Ascender,

lumalabas

Karaniwan, musmos. Gaya, para, gayón din, kung paano, yamang.

Umabon,

subir

may kaineman.

sumampa,

tu-

maas, umilanglang.

Ascendant, w (^aséndant;) Altura, elevación Ascendant, adj. (lasen- Ascendiente, superior dant^

.... ....

Ascendancy, densi^

Ascensión,

7^

w.

(^asen^

Influjo,

.

Ascribe,

....

Subida

.

Asegurar, establecer,

v. (^ascráib>

afir-

sampá, pag-ilanglang. Ahunín, sampábin. Tumantó, tumuus; magpatunay.

fijar

Adscribir, atribuir

kapangyarihan.

Pag-akyat, pag-ahon, pag-

.

mar,

ilangláng.

Paahon, paitaas. I^akas,

poder

(aséncien) Ascención

Ascent, n. (n^éni) Ascertain, v. (^aserten;

Taas,

.

Magtalaga, italaga,

ipag-

palagay.

....

Ascription, cien^

n.

(^ascríj)

Atvibuc jon

Pagkatalaga gay.

,

pagkupala-

.

47

ESPAÑOL

INGLES Ash, n

(ash)

Fresno

.

.

.

TAGALOG .

.

Punong kahoy na masamayabong. Ang kahoy ay maputi't manga't

tibay.

Ashamed, adj. (esiémd) Avergonzado Ash colored, adj (ash- Ceniciento colord)

.

.

\

Nápahiyá.

.

Kulay

abó.

r

Ashes, n (ásies) Ashore, adv. (esiór)

Ceniza

En

.

.

.

.

Abó.

Sa lupa, sa pangpang,

tierra

sa

kati.

Ash-tub,

Cenicero

n. (ash-toeb)

Ash Wednesday,

n

Sisidlan

Miércoles

de ceniza

,

ng

abó.

Myerkoles de senisa.

(ashuednesday)

Ashy,

Asya

(esia)

Asian, adj

Asiático

(esiátic)

Aside, adv (asáid) Asinine, adj. (ásinain)

.

.

Asiático

(esiau)

Asiatic, adj.

Kulay-abó.

Cenizoso, ceniciento

adj. (áshi)

Asia, n

.

.

.

.

.

.

.

.

Asya.

Taga Asya. Taga Asya.

Al lado, á un lado; aparte Satabí, satagiliran; bukod.

.

.

Asinino

.

.

.

.

Mukhang humento,

uga-

humento. Pedir, rogar; preguntar, Humingi, sumamí); tumanong, magtanong. interrogar Pahaláng. Al sesgo, oblicuamente Oblicuamente, de travez Pahaláng. Pahaláng. Oblicuamente ling

Asli,

V. (ask)

.

Askant, adj

Askew,

(askant)

.

aá;. (askiú)

.

Aslant, adj (aslant) Asleep, adv. (aslip) Aslope, adv. (aslop) Asp, n. (asp)

Dormido

Natutulog,

Al sesgo

Pababa, paliwas.

Áspid,

.

IlUocl

Aspect,

.

.

vene^-

n.

n.

Isang urí ng guguláyin.

(aspára- Espárrago

Aspecto,

(aspect)

Ahas na makamandag.

.

.

....

Asparagus, gua^s)

serpiente

tulóg.

semblante

mukhá,

Bikas, anyo,

hi-

chura, tabas.

As per, adj

Áspero

(ásper)

.

Masaklap, maaskád, masukal ang

loob,

bako*

bakó.

Asperate,

v.

(ásperet)

.

Hacer áspero

.

.

Pasaklapín, paaskarin, pasukalin

ang

loob,

wing bakobako.

ga-

— Asperifolious^

adj. (as-

TAGALOG

Díoese de las plantas que tienon ásperas las hojas,

.

Asperity 9 n



ESPAÑOL

INGLES

perifólioes)

48

Ang halamang may

papaklá ó maaaskad na dahon.

Aspereza, rigidez, rudeza Saklap, askad,

(aspériti)

raa-

ng

sukal

bakóbako.

loob,

Mamíntas, manirang-puri.

Asperse^ v (aspérs) Difamar, calumniar Aspersion, n. (aspersion) Defamacion^ tacha Asphalt, n; (asfált) Asfalto

Pintas, kasiraang puri.

.

Pagkakahaló ng sarisaring bagay na ginagamil na panambak sa

.

daan.

Asphyxia,

n. (asfíesia)

Asphyxiate,!;,

.

(asfícsiet)

hindi makahingá.

Asfixia

.

Inís,

Asfixiar

.

IJrainis; inisín,

hwag

pa-

hingahin.

Aspirant,

adj. (áspira^nt)

A spiranto,

Ang

pretendiente

hahangad; kandidato.

candidato

Aspirate,

(áspiret)

v.

nagnanasa, ang nag-

con Magbadyá ng tinig

Aspirar, pronunciar

h.

aspiración

Aspiration,

n.

(aspiré

Nasa, hangad.

Aspiración

cien)

Aspire, V. (aspáir) Asquint, adi\ (ascuínt) Ass, n. (as)

Aspirar, pretender

.

,

maghangad

.

Pasulyap.

Al soslayo, de travez

Burro, borrico,* asno; ton- Burro, burriko, hangal.

ignorante

to,

Assail,

Magn asa

.

Acometer,

V. (asél)

mangloob, mangdumaluhong, harang,

asaltar, atacar Maniil,

huraandulong.

Assailable, adj.

(asélabl)

Lo

puedo sor

i. [báncnot] Bankrupt, adj. ¡báncreept]

Gabay, barandilya. Bandurya.

Balaustre

Orilla,

[bancbil]

Itapon, idestiero.

Pagkatapon sa ibang lupa,

Destierro

con

n.

.

Banduria

[banc]

Bankbill,

Pulsera, kalombigas.

.

mawalan ng salapi ang bangko, magpahayag ang bangko na walá nang salapi.

— rseptsi)

n.

.

Banner,

TAGA LOG

ESPAÑOL

INGLES

Banckruptcy,



65

(báne.

n. (bánsBr)

Bancarota

Pagkabagsak ng kalagayan ng bángko.

Handera, (estandarte

Watawat,^



.

bandilá,

ban-

dera.

Banquet,

Ban(|uete,

(báncuet)

n.

festin

Pigíqg, ányayahan, han-

.

dáan, káinan.

Banquet,

Magpigíng, maghandá,

Banquetear

(báncuet)

v.

magkainan.

Bantam, Banter,

v,

Bantama Lumbar, divertirse á

(bántam)

n.

(bánter)

de alguno

.

Manok

sa Java.

costa Magbiro, manukso.

.

Banter, n. (bánter) Banterer, n. (bánt8er«r Bantling, n. (bantling)

Lumba, burla, chasco Lumbon, burlón

Baptism, n. (baptism] Baptismal, adj, (báptis

Bautismo

Binyag, pagbibinyag,

Bautismal

Nauukol sa binyag.

Chicuelo ó chicuela

Bir6, tuksó.

,.

Mánunukso, palabiró. Batang munti.

mal)

Baptist,

El que administra

n. (baptist)

tismo.

Baptistery, ta^ri)

.

Baptize,

n. .

V.

(báptis .

el

bau

Ang

nagbibinyag.

.

Bautisterio

Dakong pinagbibinyagan.

Bautizar

Magbinyag, magbigay ng

.

(baptáis)

.

pangalan.

Bar,

n. (bar)

Barra,

.

obstáculo

tranca,

estrados

Halang, hadlang, sanggá; kapisanan ng mga abo-

i

Bar,

V.

(bar)

.

.

Cerrar con barras, impe- Magtrangká, mághadlang. dir,

Barb,

n. (barb)

.

prohibir

.

Barba; Lengüeta de saeta Baba; balbás; pangalawit ó

na nasa pwitan ng sibat

Hecha

ó tagá.

Barbarían, n. (barbarian) Hombre bárbaro;

cruel

Taong

tatopalasan,

ma-

baksik.

Barbarie, adj, (barbarie) Bárbtn'o Barbarity, n. (barbáriti) Barbaridad .

.

Tampalasan, mabaksik. Katampalasanan kabak,

sikan.

....

Barbarous, raes)

adj.

(barba-

Bárbaro, salvaje

Tampalasan, salbahe.

.

— n.

TAGALOC;

ESPAÑOL

INGLES

Barber^



66

....

Barbero

(bárber)

Manggugupit ng buhok, mang-aahit, barbciro.

Bard, Bare,

n. (bard)

Poeta, bardo

adj. (bser)

Desnudo, descubierto

Mánunulá. Hubad, hubo; walang

.

ta-

kip.

Bare,

Desnudar, descubrí

(b?er)

v.

Maghubad,

i*

maghub6;

mag-alis ng takip.

Walanghiyá, walang bait. Barefaced, adj. (bérfesd) Descarado, insolente Walang suot ang paa. Barefoot, adj. (bérfut) Descalzo Meramente, simplemente; May pagkahubad, nakaBarely, adv. (bérli) gayon lamang, káwawa. pobremente Ajuste, convenio; compra Pinagkayarian, pinagkaBargain, w. (bárguen) .

.

.

.

ó venta

....

sunduan; pagbili ó pagbibilí.

Bargain,

v.

(bárguen)

.

Makipagkayari,

Pactar, ajustar; negociar

manga-

lakal.

Barge, n. (bardch) Baritone, n. [báriton] .

Falua ó taluca

Kaskó.

Baritono

Barítono, tinig na hindi,

nápakataas

ni

nápaka-

baba.

Bark,

C/orteza; ladra

n. [bare]

Balat, upak, talukap; ta-

.

hól, kahól.

Bark,

Bark,

Umupak, mag-alis ng balat ng kahoy; turaahol,

Descortezar; ladrar

v. [bare]

embarcación

Barco,

n. [bare]

kumahol. Rarkó, sasakyang layag.

#

Barley,

Cebada

n. [bárli]

.

.

.

.

Sebada, pananim na gaya

ng

Barm, n. [barm] Barmy, adj, [barmi]

Jiste,

Lo que

tiene .

ó

jiste .

.

le-

May halong

lebadura

.

Bangan, kamalig, káma-

Granero, pajar

n. [barn]

palay.

Lebadura.

levadura

vadura

Barn,

may

ligan.

Barnacle,

w.

[bámeclj

Barnicla

.

.

.

Susong kumakapit sa mga ,

bato't sasakyan.

Barometer, ter]

n.

[baróme

Barómetro

Barómetro, kasangkapang

nadbabadya ng lagay ng panahon.

fi7

w. [baron]

TAGALOG

ESPAÑOL

INdLES

Baron,

.

Baron

.

.

.

.

.

Barón, isang marangal na

pamagat.

Barouche, w. [báruch Barrack, n. [bárac

Carruage Cuartel

.

.

.

.

Barrel, Barrel,

Barril

.

.

.

.

w. [bárel

Barren,

Embarilar

[bárel

v.

adj. [báren

Bariles.

Magsilid sa bariles.

Baog; basal; walang bu-

infructuoso

Estéril;

Karwahe. Kwartel, táhanan ng mga kawal ó sundalo.

nga.

Barricade, Barricade,

n.

[barikéd

v.

[barikéd

.

.

Barrera, estacada

Bar-room, n. [bar-rum Barrow, n. [bare

.

.

.

Barrera; obstáculo

.

Taberna

.

.

.

Angarillas; puerco

.

maglagay ng

kuta.

Halang, hadlang; kuta. Abogado.

.

Abogado .

kutá.

Cerrar con barreras, atrin- Magkuta, cherar

Barrier, n. [báriaer Barrister, n. [bárister

Hunting

.

.

.

Tindahan ng alak. Munting kariton na* íisa ang gulong at karaniwang ipinanghahakot ng bato^t buhangin; baboy.

Barter, n. Barter, v. Basalt, n. Base, adj.

[barter]

[barter [basólt

.

Tráfico

.

Traficar; cambiar, trocar

[bses

ble, vil

.

.

.

.

.

Pangangalakal. Mangalakal; magpalit.

.

lay.

.

Patungán,

Fondo, basa, pedestal

ba3s]

n.

.

Batong matigas. Bajo, humilde, desprecia- Hamak, mababá, mahaBasalto

.

1

Base,

.

.

paa,

pondo,

tuntungan.

Base,

?;.

Apoyar, envilecer

bees

Ipatong sa patungán; hu-

.

mamak. :

Baseball, Baseless,

juego de bola^ Besbol.

w. [bésbol

Besbol

n. [besles

Sin fondo, desfondado

(^un

Walang pondo ó walang mátungtungan.

i

Basement, n. Baseness,

Bashaw, Bashful,

Basamento

(besment)

Bajeza, vileza

n, (bésnes)

.

Vei'gonzoso,

cogido

Bashfully, fuli)

adv.

Kahamakan, kahalayan. Maginoo sa Turkya.

.

Bajá

n. (basio)

adj. (bashful)

Silong.

(bash-

.

tímido, .

Vergonzosamente

.

.

en- Mahihiyain, matatakutín, .

mahinhin.

May pagkamahiyain.

— INGLES

BashfuInesS) fulnes)

.

TAGAIXXl

ESPAÑOÍ. (básh

n.

.

.

Basin, n. Basis, w.



68

(bésn)

Vergüenza, modestia Jofaina

(bésis)

.

Kahihiyan, kahiniiinan.

.

Palanggana, hílamusan.

.

.

Basa, pedestal; base, fun-

damento

,

.

.

Tungtungan,

kinatata-

yuan; pinagmumulan, pi-

nagbubuhatan. Baslí,

V.

Asolear, ponerse á tomar Magbilad, ibilad.

(bask)

el sol

Basket, Bass,

n. (basket)

adj. (bas)

.

Buslo, bilao, bakol, kaíng, batuláng.

canasta

Casta,

Mababang

Bajo, grave ,

Bass, w. (bas) Bastard, n, (bastard) .

....

Lobina

tingig sa tug-

tugin ó awit.

Lobina, iseng isda. Bastardo, anák sa iba ng

Bastardo, espurio

may-asawa.

Baste,

t;.

Apalear; pringar ó untar

(best)

la

Basting, n, bat, n. (bat)

(besting)

carne en

el

asador

Hilván; apaleamiento

Garrote ó cachiporra

.

Humampas

ó

bumugbog

pamamagitanngisang tungkod; mag-ihaw ng lamang kati. Hilbana; hampas, bugbog. Panghanmpas ng bola sa sa

larong besbol.

Bat,

n. (bat)

Pánikl,

Murciélago

.

kabagkabag, bá-

yakan.

Batch, n. (batch) Bath, n. (baz) Bathe, v. (bez) Bathing, n. (bézing) Bathlng-tub, n, (bézing .

t»b)

...

Battalion,

n.

(batálisen)

Batten, w. (bátn) Batten, v, (bátn) Batter, n. (báter) Batter, v. (báter)

Cochura, hornada

.

Masa ng

tinapay.

Baño

Páliguan.

Bañar, bañarse

Maligó, magpaligí).

Baño Baño

Paliligó.

Batallón

Páliguan.

Isang pulutong ng kawal.

.

.

Astilla

Tatal.

mga

.

Cebar, reparar, engordar

Magpatabá, yumaman.

.

El que apalea, apaleador

.

Apalear, golpear

Ang humahampas. Humampas, bumugbog humagupit,^ mamalí).

Battery,

n. (báteri)

Batería

.

.

kutang may kanyon; isang pulutong na sundalong may kanyon.

líateryá,

.

.

69

ESPAÑOL

I-NGLES Battle, n.

Batalla

(bátl)

Labanán, digma,

'

.

.

TAGAT.OG pa-

mook, pagbabaka. Battle,

Battle array, *

Batallar, combatir

V. (bátl)

aré)

.

(ball

n.

kipamook, makipagbaka. Ayos ng labanán.

batalla

.

.

Battle-axe,

Orden de

Lumaban, dumigmá, ma-

.

n. (bátl-acs)

Bauble, n. (bóbl) Bawl, V. (bol) Bawl,n. (bol). Bay, adj. (bei)

.

Hacha de armas

Palakol na panglaban.

Chuchería

Bagay na walang halaga. Sumigaw, humiyaw.

Gritar, vocear

Grito

.

Sigaw, hiyaw.

.

Bayo

.

.

.

.

•>

Kulay bayo, ó kuyomangging mapulápulá.

Bay,

n. (bei)

Bahía, rada, puerto abier- Look, dagatdagatan kaug-

.

to

en

el

mar; brazo de

pong ng dagat.



UlHI

Bay, V. (bei) Bayonet, n. (béonet) Bayonet, v. (béonet) Bazaar, n. (bazar) .

.

.

.

.

Ladrar, balar

.

Tumahol, kumahol.

.

Bayoneta

Bayoneta.

Traspasar con

la

Bazar

.

.

bayoneta Manaksak ng bayoneta. Basar, almasen ng sari.

.

sari.

Ser ó

Be,t;.(bi)

estar;

tener algún Magíng,

estado ó calidad

Beach, h. (bich) Beach, v. (bich) Beacon, n. (bien)

....

Costa, ribera, orilla

Encallar .

ka.

.

.

mag, suma...

..

ay,

mag-

Baybay-dagat. Isadsad sa baybay.

Isang tandang ilaw na

Faro, fanal

pi-

nagkakakilanlan ng paglapit

ng kaaway; sigang

palatandaan.

Bead, n. (bid) Beadle, n. (bidl)

.

Beagle,

.

n. (bigl)

Cuenta, rosario; abalorios Kwintas, abaloryo. Alguacil

Sabueso

....

Agusil.

Munting aso na ginagamit sa pangangaso.

Beak,

n. (bic)

Beam,

n. (biiii)

Pico

.

(him)

.

edi-

brazos de balanza;

rayo de luz r.

.

Viga maestra de un ficio;

Beam,

.

Tuká. Kilo,

anamán, pingga;

wanag.

.

Kumislap, kumisap

Emitir ó arrojar rayos

mingning.

Bean,

n. (bin)

Haba

li-

.

.

.

Sitaw, patanl.

nu-

— n. (bir)

.

Bear,

v. (bir)

.

— TAGALOG

ESPAÑOL

INGLES

Bear,

70

Oso, (isang hayop na apat

Oso

ang

paa.)

Llevar alguna cosa como Magdalá; magtiis, magbatá; umalalay; mamunga; carga; sufrir (algún dolor);

sostener,

soportar;

.... ....

manganak.

producir, parir.

Bearable, adj. (bírabl) Beard, w. (bird) Beard, v. (bird) Bearded, adj. (birded) Beardless, adj. (birdies) Bearer, n. (birer)

.

.

.

Sufrible

Barba; arista de espiga

.

Makababatá, makatitiis. Balbas; bulo

ng uhay.

Baltakín ang balbás.

Desbarbar Barbado Desbarbado, imberbe

Walang

Portador.

Ang may

Mabalbas. |

balbás.

|

dala ng isang pasugó ó padalá.

Bear-fly,

n. (bár-flay)

Moscarda de oso

Bangaw.

Bearing,

n. (baring)

Situación, modo de portarse en lo exterior

Kalagayan,

Bestia

Trillado, pisado

Hayop na apat ang paa. Parang hayop, parang gañid, may pagkahayop. Bugbog. Humatnpas, bumugbog. Pinukpok, dinikdik.

Paliza, corrección; pulsa-

Hampas, hagupit;

Beast, n. (bist) Beastly, adj. (bistli) Beat, n. Beat, V.

(bit)

.

(bit)

.

Beaten, (bitn)

Golpe

n. (biting)

ción

Beatitude, n.

(biátitiud)

.

Beauteous, adj (biutiiies)

Beauty,

v.Ll(b^mtifay)>

n. (biúti)

.

.

Bello,

May kagandahan.

Hermosear, adornar

Hermosura,

.

belleza

Magpagandá, magparikít; maggayak. (iandá, kagandahan, dikít,

Becalm,

v.

(bicám)

tibok,

Kaginghawahan Maganda, marikit. Maganda, marikit.

Beatitud, felicidad

....

Beautify,

ugali.

kutog.

hermpso Beautiful, adj. {hiúúful) Hermoso, bello Beautifully, adj. (biúti Hermosamente fuli)

asal,

.

.

Beating,

brutal

Apalear, golpear

and part

adj. .

Bestial,

.... ....

kilos,

Serenar, (calmar, sosegar

kariktan.

Lumubay, tumahimik, humimpil, mápayapa.

Because, conj. (bicós) Bechance, v. (bicháns)

Becharm^

v.

(bichárm)

Ponqué .

.

Sapagka't; dahil

.

Acaecer, suceder

Encantar, cautivar

.

sa.

Magkátaon, mangy ari. Halinahin, ganyakin ang kalooban.

.

.

.



Hacer seña con

(bee)

V.

Seña, indicación

n. (bee)

Riachuelo

(bee)

n.

Beckon,

v.

(been)

ming)

(biká

adj.

muda

.

.

Tango,

batí.

Sapk.

sumenyas.

cabeza Senyasan.

... ...

mano

nir á parar

Becoming,

cabeza Tangúaii, batiin.

la

*

Convenir; convertirse, ve- Mábagay,maging,máuwi.

(bikám)

v.

la

.

Hacer seña con

.

ó la

Become,

\ TAéiALOG

p:spañol

INGLP]S

Beck, Beck, Beck,

71 -^

Decente, conveniente.

Mahusay, bagay, akmá.

Decentemente, convenien-

May kahusayan, may pagkabagay, may pagkaka-

.

Becomingly,

adv. (biká

temente

mingli)

.

.

.

r!

akmá.

Bed,

n. (bed)

Cama, lecho

.

.

.

.

Hígaan,

tulugán,

katre,

papag; pitak.

Bed,

(bed)

V.

.

Bad-chamber,

(bed

n.

Meter en la cama, acostar Ihigá. Silid na tulugán. Dormitorio .

.

chamber)

Bed-clothes, n

Bedding,

(bed-cloz)

Ajuar ó

n. (béding)

Mga damít sa hígaan. Mga sangkap ó damít

cama ropa de cama

Coberturas de

sa

hígaan.

Bedew,

(bidiú)

v.

Rociar, regar

.

Magwisik, magdihg.

.

I

I

Bedfellow,

Bedim,

v.

Bedlam,

n. (bedfeló)

(bidim)

n.

I

.

Compañero de cama

ó

Oscurecer,

ofuscar,

lumhrar Casa de locos;

(bedlam)

tico

compañera Kasiping sa hígaan.

.... ....

....

Bed-room, n. (bed-rum) Bedtime, n. (bédtaim) Bee,

n.

Beech, Beef,

(bii)

.

n. (bieh)

n. (bif)

.

Kumulimlim, lumabo.

Bahay na pinagkukulungan sa mga ulol; ulol, bubwanin. Ulol.

Hindi makabangon sa

.

hí-

gaan.

Cuarto dormitorio .

luná-

loco,

Bedlami te, n (bádlamait) Loco Beddridden, «. (bedré- Postrado en cama den)

des-

Hora de Abeja

Haya

.... ....

irse á la

cama

na tulugán. Oras ng pagtulog. Pukyutan, kamumo, puSilid

.

'

taktí.

Isang punong kahoy.

La carne de la vaca ó Ang karné ó laman ng buey después de baka ó kalabaw. del muertos

^



Bee-h!ve, Bee-line,

Beer,

». (bíf-stic)

.

n. (bi-láin)

Beeswax,

Lonja

carne de vaca

Bell, n. (bel>

.

Belle, n. (he\)

.

.

.

Maniwalá, umakalá. que se puede Mapaníniwalaan.

Creer, pensar

....

Creíble, lo

creer

.

Creyente, ñel

Campana La Venus de una ciudad

Bellicose, adj. ^béhcos>. Belicoso.*

May

.

pananalig,

may

pa-

nanampalataya; tapat. Batingaw, kampaná. .

Dalagang magandá. Mangdidigmk, mapagbasag-ulo. Ib

— INGLES Belligerent,



74

TAGALOG

ESPAÑOL

adj.

('beli-

Beligerante

(^belí-

Beligerante

.

Ukol sa pakikidigma.

dcherentj*

Belligerent,

n.

.

Ang nasa

pakikidigma.

dcherent)

Bellow, Bellow,

n. (^bélo) V.

(bélo)

.

.

.

.

Rugido, bramido Vociferar,

bramar

.

.

Sigaw na malakas; angal.

Sumigaw ng

malakas;

uraangal.

Bellows,

n. fbélos)

Fuelle

.

.

Hungkoy,

hihip,

balulu-

san.

Belly,

Vientre

w. (hé\\)

Belly-ache,

w. (^béliec)

.

.

Cólica

Ballyband,n. fbéliband) Cincha, ventrera Bellyworm, n. (hé\\- Lombriz del viente werm) Belong, V, (bilóngj Pertenecer Beloved, adj. (biláved) Querido, amado

.

Tiyan.

.

Sakít

.

.

ng

tiyan.

Pamigkis ng

tiyan.

Bula ti sa loob ng tiyan.

.

Below, Belt,

prep. (h\\6)

Debajo, abajo

.

Cinturon

w. (belt;

Bemad, v, (bimád^ Bemoan, v. ("bimón) Bemock, v. (himoQ)

Enloquecer Lamentar, deplorar Mofarse

Bench, n, (bench). Bend, n. (^bend)

Banco, asiento

.

Comba; encorvadura

.

Máukol, másangkap. Giliw, irog, minamahal. Sa ibabá. Pamigkis, sinturón.

.

Maulól.

.

.

.

.

Dumaing, humibik. Manuyá.

.

Bangko, likmuan.

.

Hubog,

.

yupl,

baluktot,

pagkahutok.

Bend,

(bend)

v.

Encorvar; doblar

.

Humubog, yumupi,

bu-

maluktot, humutok.

Bending, Beneath, (^biniz;

n. ('bending^

y prep

adv.

.

.

Benediction,

Pliegue, doble/

Debajo; abajo

.

.

.

n.

ilalim; sa ibaba.

/'bene

Bendición

.

Basbás, bendisyou, pala,

pagpapala.

Benefaction, n

(bene

Beneficio; gracia

.

Kabutihang gawá;

.

nabang; biyaya. Mapaggawa ng mabuti

facción^

Benefactor,

w. (^benefác

Bienhechor

Benefactress,

n. ('bene

Bienhechora

fbené

Beneficencia

.

Beneficence, .

n.

paki-

sa

kapwá. Babaing mapaggawa ng mabuti sa kapwa-tao,

tor;

fisens)

Sa

.

diccien)

fáctres)

Pileges, kunót, kulubot.

.

.

Kagandahang

loob.

— miLES

ESPAÑOL

.... .... ....

Beneñcent, fisent)



75

adj. (bene-

B(niéfico

....

Beneficial, adj. (benefi- Benetieioso, provechoso eiaU

Beneficiary, cieri>

Benefit,

w.

(benefi-

(béneñt>

w.

.

Beneficiado

(bénetit^

v.

.

.

Magandang

Nápapakinabangan.

Ang

volens>

.... .... n.

bondad

.

.

Beneficiar, hacer bien

(bené- Benevolencia

Benebolent,. ady. (benébolent)

Benight,

v,

(XnwáAi)

.

.

.

ngán, tub6, kagalingan.

Mápakinabangan, guma-

adj. (bináin>

....

Benignant, nant>

.

adj. ('benig-

.

.

v.

Bequeatli,

(bipínch)

Cogerle á uno la noche; Gabihín, abutin ng ^abí;

gumabí, dumilim. Benigno, afable, generoso Maamong-loob, maawain; mahabagin. .

Bondadoso

.

.

.

v.

(bicuí/J

Bequest,

n. rbicuést)

Bereave,

n. (birív>

.

.

.

.

....

Bereavement,

w. (birív-

menty Bery, n. [bér-ri] Berth, n. (berz)

Beryl,

n. (béril)

Beseech,

v.

(bisích)

.

.

.

.

mabu-

ting asaL

.

Bepinch,

Kagandahang-loob, kabu-

Benébolo; dulce, clemente. Magandang-loob,

Benignity, n. (benígniti> Benignidad, bondad Bent, adj, (bent> Encorvado, tendido Benumb, v. (hméra) Entorpecer .

.

kagalingan.

tihang asal.

oscurecer

Benign,

ng

pinag-uukulan pakinabang.

wá ng Benovolence,

loob.

Beneiicio, utilidad, prore- '^•Pakinakang, kapakinaba.

cho;

Benefit,

.

TAGALOG

PeUizcar

.

.

.

.... .

Magandang

loob.

Kagandahang-loob. Baluktot; yupi, hutók.

Mamanhid. Mangurot;' kurutín.

Legar alguna cosa á otro Magpamana. en testamento Legado que alguno deja Pamana. á otro en testamento Despojar, arrebatar Privación, despojo

Baya

.

.

.

.

.... ....

Alojamiento de un navio Berilo

Suplicar, rogat^—ór

...

ding-jáus)

Boast,

Jactancia, vanagloria, ar-

n. (bost)

....

rogancia, ostentancion

Boast,

Boastful, Boat,

Jactarse

V, (bost)

a. (bóstl'ul)

n. (bot)

.

Jactancioso

Bote, barca

.

.

.

.

,

.

.

.

Kahambugan,

Maghambog, magmayabang, mamansag. Hambog, mayabang, mapagparangalán Bangka, paráw, daóng. Bangkero, mámamangká. ti

Boatman,

,A.

n.

(bótman)

.

Banquero

.

.

kayaba-

ngan.

..

— INGLES

Boatswaim,

86



ESPAÑOL

n. (bósn)

TA(iALO(;

Contramaestre

Ang pun6 na namama balk sa mga gáwain ng

Pingajo; pendiente

Bitin;

.

isang sasakyan.

Bob,

n. (bob)

.

(ie

hikaw.

oreja

Bob, V. (bob) Bobbin, n. (bóbin)

.

.

Bobtail,

n. (bobtel)

Bode,

(bod)

V,

.

.

.

Apalear, bambol(\ar

Bumugbog, humampas.

Canilla, broca

Ikirán, kidkiran.

Rabón, descolado

Maikling buntot.

pronosticar

Presagiar,

Mangbula.

predicir

Bodement, Bodied,

a.

Bodiless, Bodily, a.

Bodkin,

(bódment) Presagio, pronósti(ío (boded) Coi^óreo

Hulk.

n.

May

.

a. (bódiles)

.

d- aüv, (bódili)

n. (bódkin)

.

Walang katawan. Nauukol sa katawan. Kasangkapang pangbu

Incorpóreo Corporal raen te

Punzón de

katawan.

sastre

tas.

Body,

n. (bódi)

Bog, n. Boggy,

(bog)

Bogus,

a.

Boil, n.

(boil)

Boil,

.

'Uerpo

Katawan.

.

Pantano Pantanoso

Maburak, mabanlik.

l^ostizo

Pustiso.

Burak, banlik.

.

a. (bóggi)

(bogus)

V. (boil)

Boiler,

(

.

.

Tumorcillo

Bukol.

Hervir, bullir

Magpakulo, })akuluin. Pákuluan.

Marmita

n. (boiler)

.

Boisterous, a. (boí stores) 'run)ultu6so Bold,

a. (bold)

.

,

magaslaw, mapanggulo. Matapang, walang kabá. Malikot,

Intrépido, bravo, vali(M)l
are;

dibdib.

Kutii.

.

Breeches, w. (bríchis) Breed, v. (brid)

sa

Parapeto

(brést

Breath, v. (briz) Breathe, w. (briz) Breathing, n. (brízing) Breathles, a, (bréz-les) Breech, n. (britcb) Breech, v, ^briteh^

Espilé.

turí>.

Casta, raza; progenie, ge- Lalü.

(l>rid)

neración

Breeder,

La persona

n. ibrídrr)

(|uc

cría

y Tagapag-alagii, taga-iwi.

educa á otra

Breeding, n. (bríding) Crianza, url)anidad Breeze, n, (briz) Brisa, viento suavr Breezeless, a. (brízles) Sin brisa

Galang, turó.

.

Breme,

a. (brim")

Cruel, severo

.

Brent, n. (brent) Brethren, n, (bréz-i'(Mi)

Garza

.

.

.

Hermanos

Simoy ng hangin. Walang siraoy.

.

Mabagsik, tanipalasaii.

.

.

.

.

Gansang

lalakc.

Magkakapatid, patid.

mga

ka

— mGLES Jreve,

ESPAÑOL Nota musical

n. ^briv)

Brevet,

~

93

w. (brivet)

Comisión

.

TAGA LOG Nota ng músika. ó Kalagayang pang-dangal.

.

honoraria

grado honorííico Brevity,

n. (breviti)

Brevedad

Brew,

(briu)

Mezclar

V.

Ikli,

hacer Maglahoklahok ng alak;

[licores];

gumawa ng

cerveza

Mezcla

Brew, n. (briu) Brewer, n. (bríuér) Brewery, n. (briu-eri)

.

[de licores]

Lahok

.

Bribe,

Magseeerbesá.

Gáwaan ng serbesa. Gáwaan ng serbesa.

v.

Bribery, Brick, n.

(bráib)

n, (bráibcri)

.

(brie)

Cohechador

Sumuhol. Mánunuhol.

Cohecho, soborno

Suhol, panunuhol.

Ladrillo

Laryó.

Enladrillar

Briclibat, w. (bricbat)

Pedazo de

w. (brikle)

.

n. (brikerz)

Maglaryó.

.

ladrillo.

Putol na laryó.

.

Tierra para hacer líos

Brickearth,

.

...

Bricli, V. (brie)

Brickclay,

Suhol.

Cohechar, sobornar

Briber, n. (bráiber^

[ngalak].

Cervecería

Cohecho, soberno

n. (bráib)

cerveza.

Cervecero

Brewhoiise,w(briu-jaus) Cervecería Bribe,

kaikhan.

Lupang

ladri

laryó.

.

.

ginagawang

Tierra para hac(M^ ladrillos

Lupang ginagawang

lar-

yó.

Brick-kiln,

w. (bric-kiln)

Bricklayer,

w. (bric-leerj

Horno de Albañil

ladrillo

Hurnó ng laryó. Manggagawa ng tungkol

.

.

sa laryó.

....

Bricktnaker, ker)

Brickwork, Bricky, Bridal,

Bride,

n. (l>rícme-

n. (brícuerk)

a. (bríki)

.

med)

Enladrillado

Nilaryó.

Ladrilloso

Malaryó.

Novia, casada

n, (l)ráid)

.... .... n.

Manggagawa ng

Nupcial, boda

a. (bráidal)

Bridegroom, grum Bridesmaid,

Ladrillero

(l)ráid-

n. (braids

Novio,

....

e!

n. (brídch) v.

(brídch)

.

[

r^H-icn

recien casado

.

Nobya,

babaing bagong

kasál.

Nobyo, lalaking bagong kasal.

Acompañante de

Bridemen, w, (bráidmen) Acompañante Bridge, Bridge,

Pag-aasawa, kasál, boda.

mujer

la

laryó.

la

novia

del novio

.

Puente

babae.

Abay na

lalake.

Tuiay.

....

(Construir ó

puente

Abay na

levantar

un (^aimawa ng tulay, maglagay ng tulay.

— Bridle,

n. (bráidl)

.

Brida ó fr(3no

Bridle,

V.

ibráidl)

.

Embridar; frenar

a. (brif)

Briefly, adv.

Brier, Brig,

TAG A LOG

ESPAÑOL

INGLES

Brief,



94

(brifli)

n. (bráier)

n. (brig)

.

.

.

.... reprimir,

ro-

Kabesada [ng kabayo]. Pigilin, pigilan.

Breve, conciso

Maikli.

Brevemente Zarza

Karakaraka, agad. Mababang halaman.

Bergantin

Bergantin,

may Brigade,

«. (briguéd)

.

mga Brigadier-general,

n.

palo.

Sanggayong

legada

sasakyang

ng

bilang

kawal.

Brigadic^r.

Brigadier

(brígadir-dcheneral)

Ladrón público, bandido Brigand, n. (brigand) Brigandage, n. (brigán- Salteamiento, latrocinio dedch)

.

.

.

.

.

Tulisán, manghaharang.

Panunulisán, pang-haharang,

.

pangloloob, pani-

niil.

Bright,

a. (bráit)

Claro, reluciente; esclare-

.

maningning;

Makintab,

mahnaw;

cido, ingenioso

buháy

ang

loob, matalinó.

Brighten,

v.

(bráiten)

bruñir,

Pulir,

dar

lustre;

avivar, agusar el ingenio

Pakintabin, pakinisin, palinawin;

buhayin, pala-

kasin ang loob.

Brightness,

?;.

(bráitnes)

Lustre, esplendor, brillantez;

Brilliancy,

n. (briliansi)

Brilliant, n. (briliant)

.

agudeza de ingenio

Kintab, kinis, ningning; katalinuan.

Brillantez

Ningning, kislap, dilag.

Brillante

Brillante,

batong maning-

ning.

Brilliant,

a. (briliant)

Brillantly ly)

Brim,

.

.

,ad!;.( briliant.

.

Brillante

espléndidamente

.

Borde, labio de una vasija

n, (brim)

Maningning, m a k i s a p, makináng, makintab. May kaningningan, may kainaman. 1

.

(rilid, bungíiiigíi iig

isímg

sisidlan.

Brim,

V.

(brim)

Llenar hasta tar

Brimful,

adj, (brimful)

.

el

borde; es- Punuin, paapawin.

de bote en bote

Ivlt^no

hasta

el l)orde

Pagawpaw, puno hanggang sa bnnganga ng sisidlan.

.it._



95

INGLES Brimfulness, fulnes)

n.

El estado de estar lleno

(brím .

.

hasta

el

Brimstone, n (brímston) Azufre

.

lüD

Brine,

n.

(bráin)

Bring,

V.

(bring)

.

,

Salado

Brinislines, n. (bráinisb- Sabor de ms)

.

.

.

.

Brinish, adj. (bráinish)

.

.

.

pagkapuno hanggangsalabing sisidlan.

Asupré.

.

.

.

Variedad do colores Salmuera Embeber en salmuera Traer

n. (brindl)

Brine, n. (bráin)

borde

Ang

Salpicado de varios coló- Batikbatik, bulik.

Brindle, adj. (brindl)

Brindle,

TAGALOG

ESPAÍ50L

.

.

\

sal

.

.

.

.

Batik. Patís,

sawsawan, ketsap.

Asnán, paalatin. .

Magdalá

rito,

dalhin dito.

Inasnán.

Lasang

.

asin, maalat.

.

Brinlc,^n. (brink)

Orilla,

.

Salado

Briny., adj. (bráini)

Brisk, adj. (brisk) Brisit up,

r.

margen, borde .

Vivo, alegre, jovial

.

(brisk up)

.

.

.

Gilid, tabí, .

Inasnán, maalat. Maliksí, masaya,

.

Avanzar con viveza;

pangpang.

regó-

gocijarse, alegrarse

magaan

ang katawan. Magpakagaan ng katawan, magpakasayá.

Brislcet, n. (brisket)

El pecho de un animal

Dibdib ng hayop.

Bristle, n.

(brisl)

.

Cerda, seta

Tutsang, sungot.

Bristle, v:

(brils)

.

Erizar, poner derechas las

Manindig ang tutsang.

cerdas ó púas

que Bristly, adj.

(bristli)

British, adj. (britisb)

el

animal

tiene

las

Cerdosa

.

.

.

.

Matutsáng.

Taga Britanya ó ukol

Británico

sa

Britanya.

Briton,

n. d- adj. (britaen)

Breton

.

.

.

.

Taga Britanya ó ukol

sa

Britanya. Brittle, adj.

Qu(»bradizo, frágil

(I)n'tl)

Babasagín, marupok, ma-

.

huná, raahina. Brize,

Broach,

Bangaw. Asador, espetón; un ins- Tsang kasangkapang matrumento de música; un tules; isang kagamitan ng mga músiko; isang instrumento ,de reloje-

Tál)ano

n. (bráiz) n. (bro-ob)

ros

Broach, v. (bro-ctb) Broad, adj. (brod)

,

.

.

.

,

.

.

.

Kspetar, barrenar.

Ancho,

abiei'to

ng mga reíos. ng manggagawa

kagamitan

Bumutas, butasin. Malapad, malvvang; maIwat.

96

Broaden,

v.

TAGALOG

ESPAÑOL

INGLES

Ensancharse

(bródn)

.

.

-

.

Broil,

Kagulo, kaingay, away.

Tumulto, alboroto, riña Asar carne sobre las as

V. (broil)

Mag-ihaw, magsalab, magdangdang, magdaráng.

cuas

Brolce,

Hecer de corredor

(broc)

v.

Brokentianded,

Borsegí.

Salitang utal.

.

(broil)

lu-

mapad, laparan. Lwang, lapad

Broadness, n. (bródtiess) Anchura Borceguí Brodekln, n. (bródkin) Idioma corrompido Brogue, n. (brog) Broil, n.

Lumwang, Iwangan,

Mag-corredor.

.

Kimaw.

adj.

Manco

adj.

De corazón

.

(brokn jánded)

Brolíenhearted,

Bagbag na

(luebrantado

loob.

(brokn járted

Bronchial, kial)



.

Bronchic, Bronze, n.

Nauukol

(brón- Bronquial

adj.

.

Corredor.

Corredor

n. (broker)

Brolíer,

.

adj. (brónkik)

Nauukol sa bagá. Lahok ng mga metal

Bronquial

Bronce

ibronz)

tila

Brooch, n. (bruch) Brood, n. (brud) Brood, V. (brud) Brook, n. (bruk) Brook, V. (bruk)

sa baga.

tansong pula.

Broche

Espile sa dibdib.

.

Progenie, raza, casta

Lahi, angkán.



Empollar, cobijar

Yumungyong, umakay.

.

Arroyo

.'

Sufrir, tolerar

.

.

.

Batis.

^

Magtiis, magbatá, magpa-

raan.

Broom,

n.

(brum)

tik)

Broth, n. Brother,

n.

(brums

Escoba Palito de

.

.

.

.

Walís, lawis.

Tingting.

(íscobjj

(broz)

Caldo

Sabaw.

n, (brodzer)

Hermano

Kapatid[nalalake].

....

Brotherhood, zerjud)

.

....

Broomstick,

n.

(bród

Brother-in-law, n (bro

Hermandad, (yU fiado

fratornidi^d

.

Pagkakapatiran.

Bayaw.

.

dzer-in-lo)

Brotherless,

adj.

(bro-

dzerli)

....

Brougham,

Persona

(jue

no

tioiK» nin-

Walang

kapatid.

gún hermano

dzerles).

Brotherly,

adj.

n.

na

(bro-

Fraternal

(bro-am) í'arniage

Parang kapatid. Karwaht^

97

INGLES

E8PAÑ0L

TAGALOG

Ceja Brow, n. (bráu) Browbeat^ v. (bráubit) Mirar con ceño Brown, adj. (bráunj Mereno, castaño Brownish, adj. (bráu Lo que tira á moreno ,

.

.

.

.

-

.